Kan ljud gå i arv?

Hände nåt skumt i morse. Inte de där sista drömmarna innan jag vaknade efter att ha somnat om när Äldsta gått till sommarjobbet. Visserligen handlade den ena om att min mamma skulle koka och äta upp en levande bäbis, men mor&dotter-relationer kan ju ha precis vilka undermedvetna bottnar som helst. Den andra var säkert ännu mer lättförklarlig, en scen uppbyggd på pontoner som sjönk när den skulle sjösättas inför ett jubileum i Uddevalla, bara kulissen föreställande flickskolans port syntes till slut ovanför det sumpiga vattnet.

Nej det riktigt skumma hände när jag höll på att vakna. Hörde tydligt hur någon stökade om i köket. Mycket ljud, dörrar som slog, shit akta det som står i kylskåpsdörren, kranar som spolade, men herre gud hur mycket vatten kan det behövas för en enda kanna te, fan akta locket, nästa gång det far i golvet går det helt sönder, stolar som knuffades till, hundra dörrar till som slamrade, porslin som klirrade farligt. Helt uppenbart Mannen som gjorde frukost till två personer, tänkte jag. Tills jag vaknade ordentligt och kom ihåg att nämnde Man varit död i nästan exakt 8 år.

Men ljuden fortsatte.

Det var helt enkelt Pojken 14 år som stökade runt! Och skapade exakt samma överskott av ljud som hans far brukade göra.

Kan ljud gå i arv? Nä, men rörelsemönster och tempo förstås, samt längd.

Jag nämnde ingenting och blev förstås glad över frukosten. Den var helt ok. Och locket till tekannan hade hållit även den här gången.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: