Nummer tre alkohol

Nummer tre alkohol.

Jag tror jag har skrivit om detta förut, en del av mina vänner vet, men jag tar om det igen. Angående kvinnor och ensamdrickande:

Den gången i mitt liv som jag har känt mig vara inne i en alkoholkonsumtion som jag oroade mig för var definitivt inte när jag fann mig själv som ensamstående trebarnsmamma med några glas rött eller ett par öl på fredagskvällen till och efter fredagsmyset. Hur mycket man än skulle fira blev man ju ändå bara trött på andra glaset.

Nä. Den röda flaggan dök upp när jag var runt 35. Inne i både etablerat parförhållande och ett socialt liv. Två var vi som hade hygglig inkomst och råd med det vi ville ha. Vilket bland annat innebar en välfylld kasse hem från Systemet varje fredag. Vi brukade ha telefonkontakt framåt eftermiddagen, maken och jag, om hur många flaskor och av vilka sorter.

Fredagskväll var fredagsrött. Ett par flaskor med varandra och kanske grannen. Lördag var antingen lördagsmiddag på krogen eller hemma med vänner. Faktiskt var även ofta söndag intecknad. Trevlig middagsstund med god mat och det vi hade kvar av odrucket.

Maken hade sin bakgrund i arbetarklassen. Alkohol drack man till helgen. Klasstrappan innebar att den vita spriten byttes mot de goda italienska vinerna. Sen drack han inget under veckan. Hem från jobbet i ena förorten till den andra.

Jag jobbade i stan. Det gjorde många av mina vänner också. En vardagskväll med bästa tjejkompisen. En kväll med after work. En kväll med gamla arbetskompisen. Helt enkelt många som tyckte jag var en kul person att ta ett par öl med i veckan. Jag var en kul person att ta ett par öl med en kväll i veckan.

Vi var jäkligt duktiga på också, maken och jag, att åka på semester. Vi blev aldrig fulla och dumma. Vi hade en positiv hållning till alkohol, vi var bäst i världen på att beställa en flaska till, ett glas till. I Paris, Siena, Killybegs, Uddevalla.

Men jag tyckte inte framtiden såg bra ut. För att göra en längre historia kort.

Och konstatera, jag har aldrig druckit så mycket alkohol som ensamstående, aldrig känt mig så fast i alkoholmönster som under vårt etablerade parförhållande. Jisses, hur mycket kan en ensam mamma lyckas peta i sig när barnen gått och lagt sig, jämfört med ett välbärgat par över en helg!

Tänkte bara säga det, för att ge en ytterligare dimension till det där med ensamma kvinnor och alkohol.

Annonser

2 svar to “Nummer tre alkohol”

  1. cruella Says:

    Tänkvärt. I tryggt sällskap gills det liksom inte;-)

  2. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; det är åtminstone inte skambelagt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: