Det går åt helvete rätt så ofta

Det redde upp sig till slut. Mötet blev klockan 18:00 fast på annan plats och den andra personen fick jag tag på innan dagen var slut. Hann med en promenad tvärs över söder också.

A berömde min mössa. Det är en av dem Mellan virkat, en av de äldre. Den är fin men jag passar förstås inte i den. Äldsta brukar säga att man ska vara jäkligt snygg för att passa i mössor. Hon har förstås rätt. Hon passar i alla mössor men använder sällan annat än tröjhuvor.

Noterade när jag hälsade på henne att hon inte använder ytterkläder annat än undantagsvis. Anpassning till kulturen. Men inte till väderleken.

Jag åkte i svårt regn till konserten i Dublin förra lördagen. Hann bli småvåt redan vid hållplatsen på Leeson street och var inte torrare när jag kom fram. Skulle varit kul förstås att kunna hänga upp den våta rocken. Men det fanns förstås ingen garderob i den relativt nybyggda teatern. Folk har väl inte ytterplagg när de går på konsert? Antar jag att man resonerar. Så därför får man hänga sin plagg var helst man kommer åt, t ex över ryggen på närmaste tomma plats. Det hängde rätt många eftersom faktiskt  många medelålders damer bär ytterplagg i slutet av november. De som satt närmast blev rätt irriterade på mig för de trodde  jag hade belamrat deras stolar med fyra damkappor. Men det var grannarna bakom.

Jag vet inte om det är charmigt.

Jag vet inte om det är charmigt heller när man kommer till Dublin och ska köpa en dagsbiljett i automaten vid busshållplatsen och blir erbjuden en gratis av en personal men snabbt upptäcker att den är från gårdagen.  ”Den är från igår” sa jag till tjejen som svarade att ”Den gäller till halv tolv ikväll.” Det är då ordinare kollektivtrafik slutar gå i Dublin. Sen börjar nattrafiken. Men den går bara från stan och ut. Är man i hoodsen får man pallra sig hem tidigt eller åka taxi.

Jag ville inte åka på en ogiltig biljett så jag köpte en ny i nästa automat för 6 euro. Den hade också fel datum. Maskinen på bussen skrek i protest och bad mig presentera giltig biljett. Det gjorde maskinerna på de nästa tre bussarna också. Och busskontoret var stängt så jag kunde inte gå och klaga. Men jag åkte inte fast i någon kontroll.

Tror jag fick förklaringen när jag skulle åka hem. De där biljettmaskinerna är inte automatiska. De töms och fylls på manuellt. Den där tjejen hade väl just tömt en automat på dygnsgamla kort men tyckte det var synd att slänga dem och delade ut dem i stället. Jag köpte mitt i en automat lite längre bort dit hon inte hunnit ännu med dagens kort. Man får ju tänka på att klockan bara var knappt ett och att det var lördag. Det finns ingen bra logik och jag vet som sagt inte om det är riktigt charmigt. Men det är Irland. Det finns en tydlig ambition att vara ett modernt och fiffigt land men det går åt helvete rätt så ofta.

När jag skulle åka tåg sa biljettmaskinen på Heuston att det inte fanns någon beställning på mitt kort ens när jag knappade in numret manuellt. Mannen i luckan hittade den i alla fall. Eller så hittade han bara på.  Förra gången jag åkte var vi fyra som åkte på samma beställning. Våra reserverade platser var ytterplatser på en lång rad efter varandra. Trots att vagnen var bara halvfull. Som sagt, ambitionen finns.

På tåget tryckte en man på nödstoppet när han skulle försöka få upp dörren till den upptagna toaletten. Det tjöt väldigt högt men ingen brydde sig. Det händer väl ofta att någon tar fel. Knapparna är ju så nära.

Den där överblivna dagsbiljetten gav jag för resten bort till en kines. Hoppas han inte skulle åka mycket buss under dagen. Eller jag säger som irländarna; ”who cares?”

Äldsta säger för övrig att allt det där jag är med om, det beror inte på Irland utan enbart på mig själv.

Annonser

4 svar to “Det går åt helvete rätt så ofta”

  1. Ullah Says:

    Jag kom precis hem efter en middag ute och äldste sonen har just påpekat för mig att jag gjorde allt fel och gjorde bort mig ideligen.

    Antar att det inte är någon idé för dig att säga till din förstfödda att ta på sig något varmt.

    En dag får de säkert smaka på sin egen medicin! (Det är väl det jag får nu.)

  2. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; aha, den sorten. Han kanske också går ut utan jacka och säger ”jag fryser”? Om du förstår hur jag menar.

    Jag var ett hyfsat snällt barn. Jämförelsevis. Det är min dotter och min moder som är lika. Det är synd att de inte hann uppleva varandra som mer jämngamla så de kunde haft mer glädje av varandra. De kunde ha firat orgier tillsammans över alla mina fel och brister.

  3. cruella Says:

    Vad är det de säger, fransoserna? Plus ca change, plus c’est la même chose.

    Det låter hjärtevärmande irländskt det där.

  4. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; ha ha, jag kunde gissa att just du skulle tycka det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: