Bortom köld och förnuft

Jisses vilka umbäranden!

Vi sågs i Bandhagen mitt på eftermiddagen för att ta bussen till Kungens Kurva, Pojken och jag. Det gick lätt. Och Ikea var lätt. Vi flabbade tillsammans åt fult julpynt och vi köpte två hundrapack med värmeljus. Sen åt vi pizza slices och drack läskeblask.

Sen pulsade och slant vi vidare till Rusta. Kollade granar och belysningar. Det fanns hyfsat fint glaspynt för 30 spänn, jag kunde tänka mig både snögubbar och anka, men Pojken var återhållsam. ”Vi kommer kanske tillbaka.” Halkade vidare till Jula. Konstaterade det vi anat, billiga plastgranar håller inte för vårt pynt. Provhängde nåt lätt som fick grenarna att böja sig. Avstod från dammsugare men köpte en julgransbelysning och två halogenlampor.

Sen kläckte jag den strålande idén att ta Ikeabussen ända in till stan.

Den var en halvtimma försenad, men varm när den väl kom. En bekväm turistbuss, vi uppskattade båda mycket sightseeingturen i ett julbelyst Stockholm.

Claes Ohlson hade inga granar. Men vi köpte finchoklad på Pralinhuset. Pojken tog över hela urvalsprocessen så det är hans fel när Äldsta anser att hon får fel bitar.

Åhléns hade en gran som kändes för vid och gles.

Vi var så där bortom köld när vi kom hem. Gulaschsoppan värmde bara upp delvis. Rödvinet lite mer men det krävdes en het dusch för att tina upp helt och hållet. Känner mig fortfarande konstig.

Pojken har lyckat montera in en ny lampa i silverträdet. Det lyser!

Vi har bestämt oss för att ta ner den gamla trasiga granen från vinden och kolla vad den går för. Och svär över att en massa butiker, inte bara Ikea, har utmärkta granar som juldekoration men inte säljer dem! Det som säljs är mest vekt skräp.

Vi köpte vår för tio år sedan på stora järnaffären vid Järntorget i Göteborg. Den kostade tusen spänn redan då men är gedigen. Har pallat både för ett halvt ton pynt och femkilos katter.

Annonser

5 svar to “Bortom köld och förnuft”

  1. ullrika Says:

    jag måste undras; hur komme det sig att ni vill ha plastgran? är det miljötänk eller bara praktiskt?

  2. Annaa Mattsson Says:

    Ullrika; nu ska jag förklara och det här är inte helt lättbegripligt förrän man sett våra granar.

    Förr i tiden, när vi bodde på Bäckegatan i Göteborg och hade både en pappa och en gammal hankatt i familjen hade vi varje år en vanlig äkta gran som vi hängde lite mer full för varje år.

    Sen försvann som bekant både pappa och katt. In trädde den eldfängde katten Sixten och massor av nytt julpynt som vi skaffat framförallt i London.

    Vi tänkte, att Sixten kommer förstås att bli vild och galen över ett levande träd i lägenheten. Så vi bestämde oss för att skaffa en stor och bastant plastgran där allt vårt dybara och ömtåliga pynt skulle få hänga och så en liten äkta där Sixten kunde få rumstera om bland halm, plåt, plast och papp.

    Så kom vrålåket med kottar in i vårt hem. Tung, bastant och med grenar som håller allt. Utom katter, i längden.

    Det visade sig nu förstås att katter älskar naturtrogna låtsasträd men avskyr sticksiga granbarr som stinker illa.

    Så, i takt med att vårt pyntförråd uttökades, blev det ombytta roller. En allt större äkta gran för att bära allt det ömtåliga och så plastgranen som får ta hand om allt det andra. Inklusive 15 kattungar. Och en kattmamma. De fem kullarna, och mamman, har slitit hårt på konstruktioen. Fästena till fem grenar har helt enkelt släppt.

    De granar som finns ute i marknaden till rimligt pris är för veka både för katter och pynt. Så det ser alltså ut som om vår gamla får vara kvar ett år till. Utan grenar längst ned. Men vilken jäkla äkta gran är precis jämn!

  3. ullrika Says:

    aha! så ni har alltså både och, i lite olika storlekar? klipskt och inget jag sett hos nån annan! däremot har jag sett såna där perfekta kalle anka-granar med grenar både här och där (särskilt där nere… och jämna som fan är dom). första året jag såg mina svärföräldrars gran dåndimpade jag. det var en sån där kungsgran som liksom bara inte finns så snygg är den. själva har vi alltid skogshuggna granusslingar som om vi har tur har grenar åtminstone på ena sidan. nån jämnhet är inte att önska sig. men den är iaf levande. så länge vi kommer ihåg att vattna den…

    tack för livfull beskrivning. jag kan se katternas list och glädje i plasteländet. som väl kan sägas bli mer och mer verklig för vart år som går då?

  4. Annaa Mattsson Says:

    Ullrika; nja, det är rätt stora båda numera. Kolla senaste inlägget så ser du vidden av deras framfarter.

    Viktigast vattna i början. Det man ofta glömmer. Missar man första dagen är det oftast kört.

  5. ullrika Says:

    början är viktigast. jupp. ett år glömde vi helt och kom på efter två dygn. då var det stenkört redan dan efter annandan.

    har inte hunnit läsa alla missade inlägg än! tänkte spara lite till imorron men ska väl ge mig på nu istället då. kan ju fuska lite och hoppa över.. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: