Med nattlinnet fladdrande

Vad var det som sågs springande genom Centralen i Stockholm 07:20 i morse med ett gult nattlinne fladdrande mellan jeansen och skinnjackan och med en svart mössa nedtryckt över ögonbrynen? Och en tygkasse dinglande i handen. Om inte själva Mellan jagandes sekunder för att hinna upp sin syster i flygbusskön och leverera hennes viktigaste  ägodel; plattången.

Alltihop var förstås mitt fel. Eller det danska hårets. Som måste plattångas för att hon ska visa sig ute. Definitivt om hon ska träffa senaste flingen i Dublin. Så att hon därför plattade in till minuterna innan avgång. Och tången var för het för att stuvas ned i bagaget. Så jag sa ”jag tar den i en extrakasse så packar vi sen”. Som jag glömde i bestyren att över huvud taget komma iväg. På tuben fick hon något vilt i blicken när hon insåg fadäsen. Försökte väcka Pojken via mobilen, vilken tur att de finns, men det gick inte, Mellan var däremot startberedd inom fem minuter. Hon hann precis fram innan det pep i bussgaten och det var Äldstas tur att kliva igenom. Vi han knappt säga hejdå.

Rätt skönt att ha sällskap på hemvägen. Jag var lite darrig i benen efter en nyårsdag som inleddes med tvätt och aldrig tog slut innan det var dags att ge sig iväg. Packningen tog en stund. Aldrig har den lilla dragväskan, som min mamma fick i julklapp för antal år sedan men inte ville ha för att den var för tung och klumpig till sin storlek, rymt så mycket! Nu kom alla extrafacken till sin rätt. Foton i ett, en gammal drömfångare till en kompis i  ett annat tillsammans med två pocketböcker och en sjal, färgpennor i ett tredje, trosor, bindor och kondomer i ett fjärde.

En förbannad sten tog sig in bakom ett av hjulen trots att jag körde mitt i gatan. Tog hela vägen in till stan att få ur. Men jag vet hur det är om de sitter fast. Fick en dragväska förstörd på perrongen o Växjö för några år sedan. Ett hjul som inte kan rulla slits ned på nolltid. Med en tändsticka och min magiska nyckel från Derry fick jag till slut ut den, vid typ Medis.

Ikväll har båda syskonen somnat i soffan. Efter att ha småätit sig genom dagen framför TV:n och sedan handlat och lagat couscous.

Imorgon kanske vi kommer närmare mysteriets upplösning; åkte Äldsta iväg med Mellans nycklar i sin väska eller har Mellan dem själv, någonstans? Om de inte dyker upp här hemma, hur ska vi förmå Äldsta att leta på allvar i sin väska? Vi vet ju att där har ”försvunnit” saker tidigare. Visakort, nycklar, mobiler. Plus det vi inte vet. Som visat sig ligga i tryggt förvar på väskbotten. Det är bara vantar som Äldsta slarvar bort på riktigt. Hon har det från sin far. Från mig har hon att inte tappa bort det hon tror att hon tappat.

Men den här gången är problemet större; hon tror inte ens att hon tappat de där nycklarna, hon tror inte att hon haft dem senast så hon bryr sig inte om att leta.

Fortsättning lär följa.

Hon har kommit fram. Åtminstone till Dublin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: