Livnära sig på ätbara rötter

OK då, då ska jag säga något om Bengt Westerberg och Röda Korset. Eller snarare om styrelsearvoden.

OM en ordförande i en organisation verkligen har ett heltidsarbete för organisationen, så ska han eller hon avlönas därefter.

Ingen kan förväntas jobba heltid gratis, inte ens i ideella rörelser.

Nu brukar de flesta organisationer inte vilja ha det så. Man vill skilja på anställda och förtroendevalda.

I ideella organisationers riksstyrelser (som har råd) brukar ändå ordförande och andra styrelseledamöter arvoderas för sin insats.

Exempel; när jag satt i ett stort studieförbundets styrelse  hade jag dels ett blygsamt dagsarvode för styrelsemöten, dels ersättning för förlorad arbetsinkomst vid möten som inföll på vardagar. När jag också satt i verkställande utskottet hade jag dessutom en extra ersättning per år på högst 15 000 kronor. För all tid som inföll mellan mötena när man satt i telefon, läste in sig på handlingar som andra ledamöter slapp och sånt.

Ordföranden hade vid samma tid runt 60 000 i motsvarande årsarvode. Plus ersättningar enligt ovan. Han jobbade åtskilligt för de pengarna, jag lovar.

Man kan kort säga att det var svårt att bli rik på de ersättningarna och vid tillfällen när jag for som en skottspole mellan Göteborg och Stockholm för vu-möten, rekryteringsgruppsmöten, anställningsintervjuer mm var det svårt att hinna med annat jobb emellan. Det samma gällde övriga vu-ledamöter.

Detta till alla som raljant och missunsamt säger att allt arbete i ideella organisationer ska vara gratis. ”Det där skulle jag gjort lika bra utan att ta betalt!” Utan att fråga sig när och hur. Att sitta i verkställande utskott för en stor organisation innebär bland annat arbetsgivaransvar för anställda chefer. Det fixar man inte med ett par telefonsamtal mellan Aktuellt och Rapport.

Att leda en stor riksorganisation med mångmiljonbudget  innebär inte att utöva en hobby. Det är inte  heller samma sak som att vara sekreterare i frimärksklubben eller en liten idrottsförening. Inte ens som att sitta i en lokalstyrelse för den stora organisationen. Fast även det kan vara nog så slitsamt.

Jag förstår inte att det ska vara så svårt att fatta.

Det handlar inte om att sko sig. Det handlar om att jobba och få lön därefter för att kunna betala sina räkningar. Eftersom man oftast behöver ta tjänstledigt från annat jobb alternativt som egen företagare/frilans hinner med färre uppdrag.

Om allt organisationsarbete ska vara gratis kan man bara rekrytera  vissa sorters människor. Antingen mycket rika personer.  Typ undersysselsatta partners till rika män/kvinnor. Eller, som man fortfarande gör i en del mer alternativa organisationer, människor som lever på marginalen och livnär sig på ätbara rötter. Eller unga människor som ännu inte skaffat sig dyra levnadsomkostnader eller familj. (Det brukar hänga ihop.)

Vad är alternativet? Att ta bort folkrörelseprägeln från stora riksorganisationer? Låta den anställda ledningen bestämma själva och bara kalla in styrelse till symbolmöten någon gång om året? Göra om organisationerna till börsnoterade bolag? (Fast då kommer det ju bolagsstyrelser in i bilden i stället.)

Men jag lägger in en brasklapp; om ordförandeskapet i en stor organisation bara innebär några dagars arbete i månaden och betalas ut vid sidan av en annan inkomst eller hög pension, då är 68 000 kronor  en för hög lön.

Och nej jag tror inte Bengt Westerberg behöver livnära sig på ätbara rötter om man inte får den lönen. Men det finns andra. Ätbara för resten?

Annonser

3 svar to “Livnära sig på ätbara rötter”

  1. -loa Says:

    Den som aldrig arbetat ideellt i en liten organisation vet inte hur mycket tid det tar från den ickeideella delen av ens liv. Belöningen är oftast ringa, ett tack ibland, kanske en blomma vid jul.
    När man till slut gick på de ideella knäna kallade vi oss för ideella idioter, kompisen och jag. Men det var mer skämtsamt, dock lite allvarligt. För det blev ju så att vi var ”ideella idioter” till vi inte vara det längre.

  2. frktjatlund Says:

    När drevet går finns det ingen måtta på hackandet. Just nu är allt Röda Korset gör fel. Även det som är rätt.

  3. Annaa Mattsson Says:

    -loa; jotack, jag vet! Jag har dessvärre också alltför mycket erfarenhet av ideellt arbete i fattig riksorganisation där medlemmarna krävde att man skulle lägga hela sin själ så man aldrig hade tid ens att leta efter de där ätbara rötterna. Det har ju också funnits tider när utbetalda anslag inte fick användas till anställningar och arvoderingar även om projektet tydligt innehöll insatser som måste göras på normal arbetstid. En ideell förening skulle ju jobba just ideellt.

    Tjatis; det värsta med drevet är att de oftast är totalt ointresserat att sätta sig in i detaljer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: