Facebook, ohängda söner och ett fynd

Kanske någon kommer ihåg att jag lagt ned en del energi på att hitta en gammal vän som jag tappade kontakten med för några år sedan. Sedan länge utflyttad till England, men det var inte så vi tappade kontakten, det skedde nu på 2000-talet. Plötsligt en jul kom det inget julkort. Jag fick en alldeles bestämd känsla av att mina försändelser kastades in i ett tomt svart hål.

Jag har trixat mig igenom alla gratis söktjänster som finns, t ex 192.com där jag funnit i stort sett alla andra släktingar och gamla vännner i England, men inte min gamla kompis eller hennes man. Ingen respons när  jag sökt på de adresser jag haft.

Nu har jag spårat en kille som måste vara hennes son på Facebook. Han har ett ganska ovanligt både för- och efternamn, någon har nämnt faderns förnamn, som stämmer, han har en tydlig anknytning till Sverige, benämns halvsvensk, det geografiska läget stämmer också. Åter igen ett exempel på facebook när det är som bäst. Kan man ju tycka.

Bara det att killen inte svarar på mina meddelanden. Jag har skrivit ett par gånger och frågat om han är son till X och Y, förklarat kort vem jag är. Men han svarar inte.

Känns väldigt konstigt tycker jag, att vara så nära men inte komma ända fram.

————————-

Skrev jag för en stund sedan, men bestämde mig för att googla på hennes namn, det var ett tag sedan sist, innan jag publicerade.

Och jag hittade henne! Med bild och allt! Det är hon, tolv år äldre, men tveklöst hon. 

Nu vet jag att hon finns och var hon jobbar. Jag har ett namn på en skola och en adress dit. Testar att maila förnamn punkt efternamn till skolan så får vi se vad som händer… Annars skriver jag ett vanligt pappersbrev.

Och så kan jag skita i ohängda söner som inte har lust att svara på meddelande på facebook!

Annonser

2 svar to “Facebook, ohängda söner och ett fynd”

  1. Evamaria Says:

    Hoppas att det funkar och du får tag på henne igen! Det är ju tråkigt när folk bara försvinner. Har fortfarande inte lyckats spåra min danska kompis, som också gick upp i rök för några år sedan. Ska kanske göra ett försök med henne igen, inspirerad av dig!

  2. Annaa Mattsson Says:

    Evamaria; ja, till slut kan man ju lyckas. Men sen kan det ju gå som för en kompis som lyckades spåra ett gammalt fling i ett annat land. Som bara kort svarade att hon absolut inget ville ha med honom att göra. Men det är väl ingen större risk att det är så i det här fallet. Hoppas jag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: