Hur hamnade jag nu i Derry, mitt i natten

Vi åt middag framför tv:n. Fiskbullar med förstärkt hummersås, förstärkningen bestod av lite kryddor, creme fraiche, en skvätt grädde och en skvätt vin. Kattmamman blev alldeles till sig, först slickade hon tallrikarna, sånt händer i stort sett aldrig här, och sen gav hon sig på kastrullen. Pojken tyckte också det var ok. (Äldsta som beställt var tvungen äta innan det var helt klart, synd.)

Sen pratade vi lite om fixande inför hösten. Han har viss koll, men ingen bostad i sikte ännu. Han måste få en bostad i Uppsala, vi vill inte ha det så här i ett år till. Lite middag, lite TV, ikväll var det i alla fall Dexter, och sedan sa han ”schlafenzeit” – fast jag hörde honom i timmar sen inne i sitt rum. Förstår verkligen inte föräldrar som blir förtvivlade när barnen flyttar hemifrån.

Men det var tyst utan flickorna ikväll. En i Kalmar, som sagt, en sover över i stan. Den tystnaden får jag ju snart vänja mig vid igen.

Bröt tystnaden med ett Sommarprogram till. Percy Barnevik. Det var inte så intressant som jag hade hoppats. Han fick inte riktigt liv i sitt manus. Jag kände mig inte mer engagerade i hans biståndsprojekt efter en halvtimma än innan, när jag inte visste något om dem. Och turerna mellan företagstopparna orkade jag inte riktigt med, de blev inte intressantare för att han är uddevallabo. Men det var kul att han nämnde lite Uddevalla. Det är alltid kul med lite Uddevalla när man normalt har det på avstånd.

Musikvalet trevligt och tendensiöst. Synd bara att han inte valde originalversionen av You raise me up. Den med Secret Garden och Brian Kennedy. I stället för Josh Grobans skrikiga och själlösa hitcover. Men man kan ju inte få allt. Jag behövde ju dessutom bara höra eländet i en halv minut. En gång träffade jag en man på Foleys i Dublin om påstods vara Brendan Graham, han som skrev texten till You raise me up och även till några av Irlands schlagervinnare. Det var naturligtvis inte han, Brendan Graham behövde icke på 2000-talet uppträda på en bar på Merrion Row. Jag har heller aldrig hört talas om att han skulle sjunga sina texter själv. Men det var en trevlig man, Brendan singer/songwritern jag träffade på Foleys.

You raise me up skulle aldrig ha kunnat vinna Melodifestivalen. Den anses vara komponerad av norrmannen Rolf Lövland, men är ju bara en lite uppiffad version av Danny Boy/ Derry Air (Nordirlands nationalsång).

Hur hamnade jag nu där, i Derry?  I wish I was back home in Derry…  Är en annan låt med en trasslig bakgrund. Men där tror jag att jag stannar för inatt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: