Såna hade vi inte i Kärrtorp!

Hittade ett gammalt vykort från en tidig pojkvän. Han som kanske läser den här bloggen fortfarande ibland. Skrivet under en resa till Irland någon gång på 70-talet. Han hade gått en kurs i Dublin i slutet av 60-talet och fortsatte åka dit, drev runt på barerna runt Grafton street några veckor varje sommar. Favoriten var Bartley Dunnes, en liten mörk bar med en lätt dekadent elegans och en kundkrets av udda existenser, en bit off Stephens Green.

På kortet ondgjorde han sig över svenska turister på Irland. Som bara ville ha fördomar och förväntningar uppfyllda. Inte respekterade människorna omkring sig som jämlikar. Utan såg ”irländaren som en smutsig, dansande, pratande figur som ständigt dricker guinness.” Dansande???

Det var alltså 1975. Irland var fortfarande ett hyfsat udda resmål.  Storsvenskheten gällde, svenskar reste ut i världen med herrefolksfasoner.  Det var vi och det var dom. Som gjorde annorlunda och visste mindre, hade det enklare, väldigt mycket enklare, men var så glada. Och så var dom imponerade över att vi rest så långt och hur rika vi var. Eller hur det nu var. Vi som var unga skämdes i alla fall. Och skrev indignerade vykort.

2010 läser jag i en blogg om en Irlandsresa. Hittar av en slump en länk från en länk. Jag ser bilder jag sett hundra gånger förut. På vykort och i blädder- böcker. De flesta av mina är från 70-talet eller tidigare. Men här är det ingen proffsfotograf som arrangerat utan en svensk turist som inte kunnat låta bli att stanna upp med sin kamera. Trots att bilderna inte är det minsta privata känns de störande respektlösa och närgångna. Titta här och titta där, som dom gör och som det ser ut!

Texterna är så harmlösa, allt är egentligen bara en lite naiv persons reseupplevelser. Jag behöver inte vrida mig i vämjelse, jag behöver inte ta åt mig, behöver inte ropa ut att landet hon beskriver med ett roat leende är en modern västeuropeisk demokrati med en procentuellt något högre utbildningsgrad än Sverige .

Bara konstatera att det har inte hänt så mycket. Det är dom och vi. Det är inte så mycket Irland, det kunde varit vilket land som helst de dejliga Danmark eller det leende Italien. Det är attityder.

Man kan vända på alltihop också. Säga att det är väl kul att folk fortfarande reser ut och blir hänförda över det de ser, skiter i att tänka utan bara blir just hänförda och glada. Kanske inte ens behöver ta sig ut i Europa utan bara göra en sväng till en annan del av landet och förtjust slå ihop händerna över något som inte ser ut som hemma.

Men det kryper i mig ändå.

Som det kröp i Lasse den gången han satt  vid bardisken på Bartley Dunnes och skrev vykort innan han skulle till Croke Park och se irländsk fotboll. Har en svag aning om att han inte varit där sen. Kanske lika bra det. Han skulle reta sig på turisterna och kommersialismen. Och Bartley Dunnes finns inte mer, det gick i graven 1991, då hade all gammal elegans för länge sedan flagnat och få kom ihåg att man kunde sitta vid borden längst in och beställa i baren via små lurar. Som på Kristina i Gamla Stan, i Stockholm alltså. Någon som minns?

Rubriken? Finns det nog bara en enda människa i världen som skulle begripa. Eller två. Och så jag.

Annonser

4 svar to “Såna hade vi inte i Kärrtorp!”

  1. Klimakteriehäxan Says:

    Jag är i a f helt oskyldig. Har nämligen aldrig kommit iväg till Irland, trots att jag velat i många många år!

  2. Annaa Mattsson Says:

    K-häxan; det borde du kanske göra! Det är bitvis väldigt vackert och irländarna pratar hela tiden och dricker guinness, fast ungdomarna dricker med vodka och använder mer droger än vi är vana vid i Sverige. Husen är däremot numera byggda på amerikanskt vis med alla sovrum ensuite så smutsen är det inte så farligt med. Och dansen, tja jag vet inte, för några år sedan dansades det en del på pubarna men det verkar ha lagt sig igen.

  3. h-lady Says:

    Å, Kristina… med det stora rummet innanför.
    Irland ska jag till, men när är en helt annan fråga. Vill äta ostron o dricka Guinness. Men, men…den som väntar på ngt gott.. osv… Ha det bäst!

  4. Annaa Mattsson Says:

    h-lady; ja visst var det fint! Jag hittar inte lokalen längre utan att leta lite.

    Ostron och guiness, finns många tillfällen till där borta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: