Sen åkte jag taxi med min pirra

Känns alltid lika snopet att dra ut genom svängdörrarna från Mässan för sista gången. Var det inte mer? Spelar ingen roll om det är efter ett enda tretimmarsbesök eller efter fjärde dagen.

-Du har nog en god fysik! sa mitt ressällskap på kvällsmjölktåget hem. När jag konstaterade att jag faktiskt inte lyckats bli särskilt trött i fötterna en enda dag.

Eller så hade jag väl bra skor.

Var det kul? Ja det var förstås roligt att träffa alla vänner och bekanta. Allt från bloggvänner till gamla kollegor och kusiner till gamla fling. Så, nu har jag inte nämnt och inte glömt någon!

Stå i monter är som vanligt beroende av vem man står med. Så säger vi inte mer om det.

Var det glamouröst? Inte särskilt. Jag träffade inte ens Johan Hilton. Men jag växlade några ord med Dick Harrison. Jag är dock ingen riktigt bra kändisräknare, jag har redan glömt vilka vi stötte på i trängseln på Park under torsdagskvällen, när vi lyckades komma ifrån varandra, Helena och jag, och jag lyckades tappa mobilen, oavsiktlig reporterknuff i ryggen, mitt i värsta pilsnerträngseln. Också ett äventyr, krypa mellan vingliga fötter och leta mobilbatteri. Det ordnade sig, fick till slut t o m in batteriet åt rätt håll. Utan att behöva be gamla kollegan om hjälp. Undrar vad jag egentligen pratade med honom om? Eftersom han kom fram och var trevlig i montern nästa dag. Han har ju gjort mycket mer karriär än jag. Böcker och journalistpris och allt möjligt.

Svarat  på nästa fråga är redan givet; var det party? Ja, det var party. Märkligaste tillställningen den bland animatörer, illustratörer och andra på fredagskvällen. Då hade jag avverkat dagarnas riktigt intellektuella begivenhet, kulturtidskrifternas middag. Den var inte god, jag gillar inte unksmaken i det japanska köket, dessutom var allt kallt och glasnudlarna vattniga och det fanns ingen sked till soppan. Dricka soppa på middag är under min värdighet! Men bordssällskapet var trevligt och synnerligen konversabelt. Vis av skadan sedan tidigare år såg jag noga till att välja bordssällskap efter ålder och sedan bryta upp direkt efter middagen. Skadan? Jo, den unga kultur(tidskrifts)eliten nedlåter sig inte att tala med folk över 32 om dessa inte heter Gunnar Bergdahl, och det gör ju väldigt få, och efter middagen övergår tillställningen just i en fest för denna kategori.

Gick jag på några seminarier? Nej, inga såna där bakom stängda dörrar.  Men jag var ju inblandad i ett par. Och så lyssnade jag än en gång på vännen Lenas make när han pratade layout, bild och textval. Förstås också ganska oglamouröst.

Rätt så oglamouröst var det också att springa och fylla på tidningar i en monter där arrangörerna inte var så intresserade av att jag gjorde just det.

Levde gjorde jag under dagarna på det goda bubbelvattnet som jag ideligen gick och fyllde på min medhavda flaska. Köpte gjorde jag några billiga pocketböcker, två av dem läste jag på tåget hem. Det är länge sedan jag gjorde av med mer än hundra spänn i inköp på bokmässan.

Dit åkte jag med en massa lego. Hem åkte jag med en låda blytyngder, kändes det som, men det vara bara nytryckta miljömålsrapporter. Vi tog en taxi från Scandinavium, jag min pirra, min amerikanska resväska och lådan. Annars hade jag nog inte varit hemma än.

Annonser

7 svar to “Sen åkte jag taxi med min pirra”

  1. Annaa M Says:

    Vad kommer sig kursiveringarna av?

  2. Evis Says:

    Vad kommer sig kursiveringarna av?

  3. frktjatlund Says:

    Precis? All denna italics?

  4. Annaa Mattsson Says:

    Alla, inklusive mig själv, jag ska genast ta bort dem!

  5. Ullah Says:

    Jag som trodde det var någon vits med dem! Men jag orkade inte fundera ut vad.

  6. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; det var en vits, jag hade en idé om att markera nyckelord, men eftersom tre av mina trognaste läsare, jag själv, Evis och Tjatis stördes av dem så tog jag bort dem. Tycker fortfarande det var synd att vi inte sågs. Om killen i montern var lång, smal, mörk, runt 27 och såg lagom intelligent ut kunde du frågat honom efter mig och mitt mobilnummer. Han skulle givit relevanta svar.

  7. Ullah Says:

    Jag tycker också det var synd. Det var nog killen du nämner som jag såg. Jag blev stressad av folkmängden och sonen jag var med, som ville ha sällskap och gå till andra ställen. Jag hade redan tvingat på honom att träffa Cruella m fl. Nu känner jag mig lite usel som inte gjorde större ansträngningar. Vid ett annat tillfälle skall jag förbereda mig bättre och be om ditt mobilnummer innan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: