Madrassen i vitrinskåpet

Så där, nu är vitrinskåpet fyllt också. Eller snarare är innehållet utbytt. Ni som läser min facebook vet vad som hänt. Att en bäddmadrass försvann spårlöst under flytten. Alla inblandade ansåg det lika obegripligt. Framförallt som det aldrig blev något lass till tippen. Det som skulle slängas togs hit och proppades in i grovsoprummet och det var Mellan och jag själva som proppade.

Häromdagen vände jag på vitrinskåpet som hittills stått med glaset inåt. Och där låg både bäddmadrass, sovsäck och dessutom vårt stora lysande julträd, som jag inte hunnit börja sakna. Hyllorna låg insvepta i filt i tryggt förvar på annan plats.

Nu är i all fall innehållet utbytt. Det blev lite glesare pga kraset som kattmamman ställde till med vid packningen. Dessutom lyckades jag för en stund sedan slå sönder en av våra kristallminiatyrer från Bulgarien. Barnen älskade att shoppa sådana. Vet inte hur mycket de kommer att älska dem i framtiden. Deras är i alla fall nedpackade i respektive låda. Förmodligen var det arvegods från deras mormor som gick i kras.

Det formar till sig här. Inte bara i vitrinskåpet. Har tänkt få till något slags ordning. Inte efter ett tag betrakta Tesco-kassar som förvaringsmöbler med självklart framträdande plats.

Egentligen är jag lite paff när jag ser mig runt. Att det var just det här som skulle vara de saker jag inreder mitt hem med. Utom tavlorna förstås, de har jag aldrig varit förvånad över. Däremot blev jag paff redan när jag köpte de första sofforna. Stormönstrad Sanderson-kretong. Var det så jag skulle ha det? Jag var mycket mer inställd på Bruno Mathsson. Det kanske har framgått. Men min enda möbel av honom var ett måndagsexemplar. Borde ha insett redan när den såldes på rea, att det var något skumt. Det var något fel i monteringen, skickades på reparation innan den var insutten. Förste maken satt sönder själva tyget sedan. För att han inte kunde sitta utan alltid kasade ned, vad han än satt i. Jag var övertygad om att det var därför han plågades av hemorrojder, för att ändan alltid utsattes för så tungt tryck när han satt. Och satt gjorde han mycket. Vet inte hur det gått sedan, om någon annan lyckats uppfostra honom bättre, vår relation är inte direkt sådan att vi diskuterar hans sittvanor, än mindre hemorrojderna. Stolen fick han behålla vid skilsmässan. Men han fattade inte att det var en dyr designstol värd att få nytt tyg, så han slängde den väl i nästa flytt.

De där kretongsofforna saknar jag egentligen. De var, visade det sig, det närmaste någon drömd inredningsstil jag någonsin varit. Den där överlastat brittiska, pösiga soffor, gamla avskavda möbler, många olika blommiga tyger, för många gamla prylar, doft av potpurri – som förstås aldrig blir dammig och ful utan ständigt är lika fräsch, böcker från golv till tak, gladiolusar i stora vaser.

Sofforna slets ut, bara i ett enda hem satte jag upp Laura Ashley-bårder längs väggarna och sydde en matchande gardin. Det var i samma veva som den ärvda vinröda manchesterbarnvagnen inreddes med Ashleytyger. Nu har jag gjort mig av med många påsamlade gamla prylar som bara samlade damm framför böckerna i hyllorna. Men faktiskt, igår dök det gamla Ashletyget med svalorna upp igen ur gömmorna, det som nog är tänkt som en sarrong men som alla mina barn åkte hem från BB insvepta i och som sedan tjänade som gardin. Nu är det gardin igen, på den sidan av köksfönstret som inte upptas av slingerväxterna.

Så innerst inne drömmer jag nog om det där engelska fortfarande. Men har haft för lite tid och verkligt intresse för att förverkliga. Ska inte säga pengar, jag kunde prioriterat annorlunda vid tillfällen av bättre ekonomi. Men drogs aldrig med i några trendvirvlar. Förstod inte ivern att ständigt förändra och förnya.

Så det är slumpen som fått avgöra. Och det rationella. Det var därför chiffonjén, den enda värdefulla möbeln och som gott kunde leva upp till idealen, åkte ut.

Nu får vi se hur det blir. Fullt men avskalat. Det kommer kanske att skymta nåt slags stil. Äntligen. Det som blir kvar, bara jag och favoriterna. Bland dem finns en hylla som vi bytte till oss i en flytt. Inte vår flytt, utan vännen A:s. Hon behövde nytt köksbord eftersom det gamla inte fick plats. Så hon fick ta mitt slagbord, köpt hos Janssons på Södra Hamngatan 1970, mot att vi fick låna hennes bambuhylla med glasskivor på obestämd tid.

Den lever. Trots att en av glasskivorna for i golvet nu i flytten.

Undrar om köksbordet lever också. A:s och min vänskap gör tyvärr inte det. Men någon läsare som besökt hennes kök nyligen kanske kan berätta.

Kanske borde man göra sånt mer? Byta möbler med varandra?

För resten tyckte jag det var roligt att läsa om Elsa Billgrens lägenhet i DN. Men eftersom jag bara läser på nätet saknade jag förstås bilder. Det saknas här också. Återkommer när jag är klar!

Annonser

2 svar to “Madrassen i vitrinskåpet”

  1. frktjatlund Says:

    Jag är nog Elsas totala motsats. För mig är det funktion som gäller. Rostfritt och benporslin, knappt några prydnadssaker. Inget som samlar damm. Köksprylar bakom stängda luckor. Kläderna i garderober och byråer. Är ambitionen i alla fall.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Tjatis; tihi, jag är ju storten som tycker att saker plats gott kan vara att så att säga ”stå framme”. Men de där kassarna med kläder utanför Pojkens dörr var ett steg för långt. Så här var det; vi slängde ju hans gamla byrå redan förra året. I stället för att skaffa en ny fick han två öppna förvaringsboxar att lägga kläder i. Det blev snart too much like a hard work så han hade rena kläder i fotändan av Äldstas oanvända säng i stället. Sen kom hon för sommarjobb och de två kassarna med uppsorterad tvätt blev stående utanför hans dörr, plockades ur och fylldes på. Jag skyller på uppbrottsstämningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: