Åk in till NK, om det inte passar!

Så där, nu har jag varit i alla skoaffärer i Skärholmen, och de är många, och gått igenom sortimentet systematiskt. Provade tre par. Tre par! Varav två var gamla vanliga Ecco-boots. De ena satt inte åt om vristen, det går inte, mina vrister måste ha stöd, de andra kändes onödigt tunga och klumpiga. Och trista. Tredje paret från tyska (?) Rieker var snyggast men jag visste sedan Glasgow förra året att lästen inte passar mig.

Så var det med det. Och jag behöver faktiskt ett par skor. Eller typ låga stövlar. Med dragkedjor. Jag har inte tålamod att knyta. Det räcker med de kängor jag har. Jag vill ha något som alltid duger, är bekvämt, hyfsat snyggt och snabbt. Det får inte vara för paddigt. Vi började använda begreppet paddskor, systern och jag en gång i tiden, om särskilt foträta skor. Paddor har väldigt spretiga fötter, de skulle behöva väldigt breda skor. Jag hade nog rekordet, ett par danska från Hanings när den låg på Österlånggatan i Stockholm, de var natufärgade med slejf och platt rågummisula och så breda  att jag snubblade på dem. På Hanings kunde man redan i början av 70-talet, förmodligen ännu tidigare köpa tåstrumpor. De urgamla damerna som stod i butiken propagerade hårt för dem.

Ingen propsade på något i dag. Kulturen är den i Skärholmen att ingen expedit säger någonting så länge den inte är tillfrågad och helst inte då heller. Jo, en tjej på Bolagret sa hej när jag kom in häromdagen, men hon kan ursäktas med att butiken är ny, hon har inte lärt sig kulturen ännu.

Ja, jag är ledsen att säga det, det är något med kulturen. Jag blev knuffad en gång, trampad hårt på foten en gång på tuben på ditvägen. En stations resa. Kvinnor i halvmogen ålder som skulle med varandra och barn och shoppa. Jag hade ingen lust att ta emot ursäkten. Man behöver inte knuffas och trängas i en halvfull vagn. Över halva vagnen vrålade ett gäng pojkar som varit på idrottsträning. Småslogs, inte riktigt hårt, välte bara omkull varandra ibland. Man vänjer sig att skrika olika högt i olika kulturer, det märks redan på små barn.

I kassaköerna var det två gånger någon som smet före. Vuxna kvinnor med eller utan barn. Bara helt enkelt ställde sig framför. Den enas barn, runt fem, knuffade aggressivt undan min vagn för att leta efter pengar i myntskålen. På Systemet uppförde sig alla korrekt. Det har sina förklaringar.

”Åk in till NK då, om det inte passar!”

För all del. Visst kan jag göra det. Men det gör ju ingen skillnad på själva  saken. Det här är hal is, jag ska lämna den nu.

Konstaterar att det som jag anade var skräp med de stora matbutikerna. Otroliga ytor men bara mer, inte bättre och billigare. Köttfärs måste man köpa två kilo av för att komma åt extrapriset. Skulle aldrig falla mig in att köpa två kilo köttfärs om jag inte behöver just två kilo. Eftersom jag inte ägnar mig åt infrysning. Så jag åkte hem med en påse clementiner, tre burkar kattmat och såna där lappar att lägga i tvättmaskinen för att suga upp överskottsfärg, det var bra, de slutade saluföras i min förra förort. Men för övrigt är det bara att konstatera att det är svårt att få ordning på mathållningen här.

Annonser

8 svar to “Åk in till NK, om det inte passar!”

  1. Herta Says:

    Men nog sjutton måste man väl få säga Hej. Det är väl en gammal hälsning när människor möts att man kommer i fredliga tankar…

  2. Annaa Mattsson Says:

    Herta; jag gissar att det har utvecklats en kultur i Skärholmen att kunderna inte ska störas, att de handlar vad de handlar ändå. Beroende på kundkretsen. Medan det på andra håll i stan är tvärtom, kunderna ska helst fjäskas upp vid dörren. Men jag är lite förvånad över den totalt kyliga kulturen där ute. Man har ju vant sig vid lite överdrivna artighetsfraser vid kassor och sånt.

  3. Ullah Says:

    Rieker som har så sköna skor! Men hur det är med stöd kring vristen kan jag inte uttala mig om, någon sådan modell har jag inte.

  4. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; det var Ecco som inte höll om vristen, Rieker har tyvärr inte plats för mina lilltår samtidigt som de glappar i hälen. Synd eftersom de faktiskt gör snygga och vettiga skor till bra pris. Bra för dem som kan ha dem!

  5. Ullah Says:

    Ja, nu ser jag. Usch, vad jag läser slarvigt. Jag köpte nyligen ett par Ecco-skor som satt som gjutna. Inte alltid lätt för mig att hitta skor, jag har storlek 42.

  6. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; det är inte alltid storleken som gör det… Jag har ofta problem med just utrymmet fram och att de inte sitter på bak. Trots att jag är en liten 39:a, vilket också är ett problem eftersom halvnummer sällan finns numera. Äldsta som har 37 har alltid haft problem med att få skorna att sitta på, det är något med våra hälar som inte stämmer med standardlästerna.

  7. cruella Says:

    Jag har också smala hälar! Skor som är trånga i tårna kan alltså mycket väl glappa…

    Har du funderat på kängor med snören OCH dragkedja på insidan, just för att slippa knyta men ändå få stöd? Vagabond har schyssta, lillungen provade men fastnade till slut för ett par andra. Runt tusingen, helt okej för bra skor.

  8. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; Det är hårt! Stackars Äldsta har haft hemska problem, det är nog därför hennes skostatus är så jämmerlig.

    just det, snören och dragkedjor, det är bra. Bara inte de är för höga, då glider snörena ur. Vagabond hade två olika låga modeller, glömde nämna dem, men de hade väldigt släta sulor, typ converse, och jag är ju så rädd för att halka och ramla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: