Anförda av en vit springare

Jo just det, Wren´s Day har jag fått frågor om. Lånar följande text från Marian O´Flaherty, Dingle News;

” ‘The Wran’ has been going strong in the town since the late 1800s. The Dingle Wrens, dressed in traditional straw ‘rigs’ and brightly colored costumes, marched through the town in procession, engaging all who bore witness to the powerful and bombastic sound of the fife and drum. The tradition arose from the ‘hunting’ of the wren on St. Stephen’s Day for its past crimes – a wren is said to have betrayed Irish soldiers fighting the Norsemen by beating its wings on their shields and is also blamed for betraying St. Stephen, the first Christian martyr. In Dingle, each ‘wren’ is led by a ‘hobby horse’ – a costume adorned by the leader of the procession. The straw suits worn by the Wren-boys in Dingle also have historical connotations – in the 1800s, they were worn as disguises on the battle ground. The ‘straw-rigs’ were hand-woven in the pubs of Dingle – each piece takes over four hours to make. Locals also created their own ‘rigs’ and anything goes was the general theme; the main aim was to remain anonymous.”

Kan fylla i med att det finns fyra olika Wren´s-gäng som drar runt i stan från mitt på dagen så länge de orkar och det fortfarande finns öppna barer. Jag gick i några timmar tillsammans med min kompis Veronica som var fullt utklädd i halmdräkt. Det handlar alltså om att dra runt stans alla gator, helst även de mer avlägsna, till ackompanjemang av flöjter och trummor och att göra pauser på stans barer för underhållning och tankning. Pengar till välgörenhet samlas in under tiden. De rutinerade klarar hela dagen, fyller inte på med en pint på varje bar. De minre rutinerade såg man däcka lite diskret i en barsoffa framåt kvällen.

Stämningen är hög, många andra som inte direkt deltar i något av Wrensgrupperna klär också ut sig och drar mellan barerna. Äldstas trumklass gjorde en egen liten parad nerför Green Street och spelade på några pubar mitt på dagen. Fanns också smågrupper av barn som spelade små trudelutter.

Jag kan tänka mig att en nackdel med årets Wren var att den inte hölls på rätt dag, dvs annandagen. Nu var många, särskilt bland de unga, festtrötta just efter annandagen som ju av tradition är stora utefestarkvällen. Så lite fånig  var allt idén att flytta firandet en dag.

Kul var det i alla fall att delta. Bara stå och titta på när de olika gängen drog förbi hade väl varit trevligt det också, men roligast förstås att vara med. Jag fick låna Veronicas halmmössa en stund.

Tyvärr tog jag förstås inga bilder. Och alla de jag hittar på nätet är skyddade. Så jag visar en gammal i stället. Notera alltså hästen i täten, all gängen hade likadan. Notera också att alla inte går i grönt och gult som är Kerry´s färger, ett var i rött och vitt, ett annat blått och det tredje och minsta noterade jag ingen särskild färgsättning på.

Annonser

Ett svar to “Anförda av en vit springare”

  1. En glimt från gärdsmygens dag « Annaa Mattssons Blog Says:

    […] https://annaama.wordpress.com/2011/01/02/anforda-av-en-vit-springare/ Like this:GillaBli först att gilla denna post. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: