Voile ska gå att se igenom

Sällan numera jag tittar i postorderkatalogerna. Och varje gång blir jag lika irriterad över slarvet med benämningar på olika textila företeelser. Hade just tänkt fara ut över La Redoutes senaste dumheter men ser faktiskt på nät-texterna att förmodligen någon annan varit före. Lite är ändrat.

Så faktiskt kallar man inte där tyget i vårens trench för toile som man gör i papperskatalogen. Det är bra det. Ingen vill köpa en kappa gjord av toile. Toile är enklaste sortens tuskaftväv av bomull som används bland annat för att sy upp just toiler (provplagg innan färdiga plagget).

Däremot står voile kvar för i stort sett allt tunnare bomullstyg. En skjorta som lanseras hårt även i TV-reklamen påstås vara sydd av voile. Det syns tydligt att den är sydd av vanlig skjortpoplin.

Voile är en lätt och tunn, nästan transparent väv. Man kan sy visst sy blusar av voile, men då av det skira slaget. Inte tajta skjortor. De lär inte ens hålla.

Det där är inga svåra saker att lära sig. Men när man inte lär sig utan använder orden fel kan det få konsekvenser.

Jag beställde för några år sedan flera meter gardintyg från Ellos. Tyget var precis vad vi ville ha, rätt lila ton och rätt kvalitet, linnevoile. Man kunde beställa tygprover men det verkade inte nödvändigt.

Det borde jag gjort. Tyget som kom var ett riktigt styvt grovt och klistrigt linnetyg, utan minst ljusgenomsläpp. Jag slängde det i maskinen för att åtminstone få ur klistret, men tyget tålde inte tvätt i 60 grader. Ut kom något slafsigt tufsigt och matt. Minns inte vad jag gjorde med det. Gav bort till mattrasor kanske. Eller kanske t o m slängde i ilskan. Flera hundra kronor bortslängda.

Ja, jag borde förstås reklamerat. Men jag skämdes över min egen dumhet. Att gå på en tygbeskrivning i en simpel postorderkatalog.

Och färgen var faktiskt rätt.

Gick och köpte ett par riktiga voilelängder på Indiska i stället. Sydde om dem till en bred gardinkappa. Några månader senare flyttade vi och hela gardinköpet föreföll ännu mer onödigt, och dyrt. Men när jag skulle hyfsa till Äldstas rum inför lägenhetstittar i förra lägenheten kom den gamla indiska voilen fram igen. Och syddes om till sitt ursprung, två längder.

Så här blev det:

Nädå, jag är inte alls nostalgisk eller så. Möjligtvis över tider som flytt, men inte lägenheter. Stolöverdraget har jag för resten som överkast nu när mitt eget har blivit sofföverdrag. Vi är urbra på återanvändning några av oss i den här familjen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: