Inga husmorsideal på 90-talet

Ja, visst hänger säkert det nya ”husmorsidealet” ihop med pressen att hämta tidigt på dagis. Och nedskärningarna inom barnomsorgen som gör att färre förskolor kan ha öppet längre. Som Kommunals ordförande säger i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/wendela/article8671633.ab

Men när mina barn gick på dagis mellan 1992 och 1997 – tänk att det bara var fem år, det kändes som ett halvt liv – var hemmafru/husmorsidealet bara uttalat i vissa subkulturer. Barngrupperna var inte jättestora, personaltätheten hyfsad – men vårt dagis var ju ändå nästan tomt mellan fyra och halv sex.

Normen senast halv fyra var redan stark.

Samma sak var det på fritids. Det var om möjligt ännu mer absurt. Jag har skrivit om mina erfarenheter från vårt fritids i Masthugget, i Göteborg, i verkligheten, i Sverige, på 90-talet. Där man betalade samma summa oberoende av hur många timmars omsorg man hade/behövde. Men där idealet var att hämta – klockan tre.

Samtidigt var det grupper av mammor, jag är ledsen Annika och andra, jag såg aldrig pappor i dessa debatter, som krävde att kommunen skulle ordna mer aktiviteter för just barn i fritidsålder. Hör vad jag säger: det tog hem sina barn från fritids klockan tre, sedan ställde de krav på kommunen att ordna aktiviteter på eftermiddagarna! Aktiviteter är fint. Fritids är fult.

Andra föräldrar, som också tog hem sina barn klockan tre, tyckte att vi föräldrar skulle ställa upp mer på eftermiddagarna. Så att barnen kunde gå på badhus, åka skridskor och sånt med sin fritidsgrupp. Vi skulle ha rullande schema. Jag sa att hemma hos oss jobbade vi på eftermiddagarna, det var därför vi betalade för att ha barnen på fritids, om vi var lediga så ville vi vara med våra barn, inte gå på badhus med fritids. Då blev de andra föräldrarna mycket arga, astade sig över mig, slet mig i stycken och kastade ut slamsorna till hundarna. Tur det fanns personal närvarande som kunde sätta ihop delarna igen.

Ja, på fritids kom mesta trycket från föräldrarna, inte personalen. Men de var väl inskolade från dagis, föräldrarna. Och personalen hade väl någon självbevarelsedrift, deras tid i barngrupp inföll ju framförallt efter ordinarie skoldag. (Jag talar nu om ett något äldre skolsystem som dock levde kvar i Göteborg relativt länge.)

Vi fick ett annat fritids sedan, bara några hundra meter bort, men med lite annan kultur.  Mellan gick kvar på fritids tills i femman. Hon och hennes kompis tyckte meningen med eftermiddagarna var fritids. Personalen gillade det också. Ett par entusiaster som ville pröva allt vad pyssel hette. Vi hade ju så att säga båda betalt för verksamheten.

Annonser

6 svar to “Inga husmorsideal på 90-talet”

  1. cruella Says:

    Mina ungar gick ju en integrerad verksamhet med en skoldag som mer eller mindre omärkligt övergick i fritids någon gång efter mellanmålet vid två halv tre. Ända upp i femman för dottern, trean för killarna. De tyckte nog faktiskt att själva meningen med skolan var fritids;-) Utom den äldste som hade två småsyskon och kom på att han kunde få ett par lugna timmar om dagen om han gick hem själv utrustad med nyckel klockan tre;-)

  2. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; Göteborg var som sagt lite sent, i alla fall vår stadsdel. Äldsta trodde också att det skulle vara skönt att vara ensam hemma, men fann det ganska tråkigt, så hon bad att få börja igen. Men då var det väldigt få jämnåriga som gick kvar. Mellan bekom inget sånt alls.

    Jag tyckte nog att många föräldrar var onödigt snabba att plocka sina barn från fritids öht. Ok, jag förstår barn som tröttnar, tycker de kan klara sig själva hemma de där timmarna, kanske har äldre syskon eller kanske vill vara ensamma. Men många hade nog behövt de där timmarna med lite vuxennärvaro, som de faktiskt hade rätt till. Jag tyckte nog också personalen var rätt bra på att hitta på olika sysselsättningar för dem.

  3. Lotten Says:

    Det här temat går jag i gång på;-)
    Vi tillhörde på dagis gruppen föräldrar som hämtade sist, dvs kl 17, och ständigt brottades med dåligt samvete. Eller jag gjorde det. Maken gjorde det aldrig i samma utsträckning, kanske för att han inte kände trycket från de andra. För det var mest mammorna som la in en värdering i detta.

    Jag hävdar att våra barn inte tagit skada av det här. För mig så var jobbet en del av mig, jag behövde också jobba för att vara en bra mamma när jag var med barnen. Vi ville jobba, och vi har noll supportsystem på orten, ingen som kunde hämta tidigare åt oss.

    På fritids så hämtar vi också sent, när vi hämtar. Nu är vi i övergångsperioden när bägge barnen snart kan gå hem själva. Sonen går det ingen större nöd på, han har sina bästa vänner kvar sent också (kanske de är bästa vänner för att de är kvar sent…). Dottern väljer t.o.m. att stanna på fritids för att umgås med kompisar, de är ett helt gäng i fyran som är på fritids.

    Det jag har mått dåligt av är mer de andra mammornas påhopp på mig och min karaktär som mamma (det var en period under dagistiden bara). Skulle inte falla mig in att hoppa på de som gör andra val än vi.

    Vi har haft bra personal, både på dagis och fritids. Jag minns att dagispersonalen t.o.m. sa ”oroa dig inte så mycket, sista timmen är det få barn här, då har vi det mysigt ihop”.

    Det jag i efterhand kan ångra är att vi inte tog det lugnare på kvällarna sen, de var ju faktiskt trötta efter en hel ”arbetsdag” på dagis.

  4. frktjatlund Says:

    Jo, jag har också känt av trycket när jag hämtat barnbarn. Från personalen, som står och stampar åtminstone mentalt för att få gå hem. Även ett tryck när jag lämnat. Från barnen eftersom de inte tycker om att vara först. Men jobbar man 8.00-16.45 så är man ofta både först och sist. Hur ska man annars hinna ta sig till jobbet?

  5. Ullah Says:

    Jag gick på dagis när jag var liten. Det var inte så vanligt då (på 60-talet). Men jag minns att det var trevligt när man någon gång var ensam kvar eller nästan med fröknarna.
    När mina pojkar var små lämnade jag dem i ett och ett halvt år halv sju på morgonen, alltså exakt vid öppningstid. Det var också lugnt och mysigt då, i alla fall tyckte jag det verkade vara det. Tyvärr var det inte lika mysigt att släpa sig upp varje morgon, men ändå.

  6. Annaa Mattsson Says:

    Lotten; nej jag tror inte heller mina barn har tagit skada av att hämtas sent – särskilt som de totalt inte var särskilt många timmar där, de började ju sent också.

    Tjatis; det är lustigt att ett fack som Kommunal som driver frågan om heltidsjobb för alla som vill, för det gör de väl fortfarande, har så många medlemmar som inte tycker att föräldrar ska jobba heltid…

    Ullah; samma erfarenhet som dig och Lotten, särskilt min Äldsta gillade den där ensamma stunden med bara en personal på eftermiddagen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: