Av att äta för mycket blir man fet

Nu har jag lagt en himlans massa tid på att plocka fakta om våra konsumtionsvanor. Anledning? Dels att jag den senaste tiden hört så många påståenden framföras som sanningar. Dels att jag själv funderat på vad det faktiskt är som hänt med konsumtionen sedan min egen barndom. Som inföll under den tid då väldigt få barn och unga var överviktiga och då det pratades väldigt lite om dieter av olika slag. Det var också en tid då ”träning” inte precis ingick i var människas dagliga aktiviteter, ordet användes bara i samband med idrott. Däremot var den allmänna rörelsen i form av att ta sig fram gående mer utbredd.

Jag har framförallt tittat på den stora översyn av konsumtionsvanor åren 1960-2006 som gjorts av Jordbruksverket. Den är det mest tillförlitliga material som finns eftersom den bygger på både statistik och flera kostvaneundersökningar.

En hel del visste jag sedan tidigare.

Till exempel:

Energitillförseln har ökat med drygt 7,5 procent per person och dag. Det kan låta lite men motsvarar en viktuppgång på 7,5 kilo per år, om man inte samtidigt är mer fysiskt aktiv.

 Egentligen var det mest det här jag ville få bekräftat. Egentligen räcker det så. Det är inget hokus pokus. Äter man mer går man upp i vikt.

Det finns fler tänkvärda citat i samma anda. Som att störst chans att få i sig rätt sammansättning av alla näringsämnen har man om man äter riktigt allsidigt. Det kan efter vad jag kan se av kostrekommendationerna bli rätt mycket mat. Kräver en del rörelse för att kompensera.

Sen myterna. Sockret är en. Påståendena om att vi äter mycket mer socker. Nej. Sockerkonsumtionen i Sverige ligger på ungefär samma nivå som för 50 år sedan (och ännu längre tillbaka).. Skillnaden är hur vi får i oss det. 1960 köptes det mer socker och sirap för matlagning och bakning i hemmet. Sylt, saft, kakor, bullar, desserter, även mat som sötades. Den konsumtionen har sjunkit samtidigt som den av läskedrycker, glass och godis stigit. Möjligtvis tror branschen att siffran 41 kilo per och invånare är för hög. Kanske äter vi bara 30 kilo. I så fall skulle konsumtionen av socker i själva verket ha sjunkit. Men förstås, egen kommentar, vet vi ju att konsumtionen av t ex läskedrycker ser väldigt olika ut hos olika grupper. Så att den för vissa säkert är en allvarlig bov i överviktsdramat.

Men kolhydrater totalt äter vi väl mycket mer av? Det är ju det som är den stora boven! Det är möjligt. MEN: Kolhydraternas del av kostintaget är på samma nivå som 1960. Då när folk alltså var smalare. Här har det svängt och haft sig i olika varugrupper och jag har verkligen försökt hitta alla förklaringar till allt. Det är svårt eftersom både varugrupper och undersökningar är många och statistiktolkning inte alltid enkelt. Jag måste tro på experternas tolkningar där jag går bet.

Tydligt är att vi äter mycket mindre färsk potatis. Det kompenseras inte av mängden beredd, dvs pommes och chips. Vi äter också mindre av kaffebröd. Men där har kurvan faktiskt svängt, gissar att det är 2000-talets kafékultur som påverkar. Däremot har inte husmorsdebatten hunnit påverka. Så det är väl bara att varna; se upp med cup cake-kulturen. 7.5 procent kan lätt bli 8 och mer i nästa undersökning.

Den ökade konsumtionen av mjukt matbröd efter 1990 begriper jag inte. Jag är uppfödd i en smörgås-kultur. Jag trodde den mattats av. Min misstanke är att svinnet av bröd har ökat katastrofalt sedan det förpackade brödet med alla bäst-föremärkningar slog igenom på allvar.

Ökningen av matbrödskonsumtionen och pastan innebär i alla fall att vi är tillbaka på 1960-talets nivå vad gäller den totala konsumtionen av mjöl och gryn.

Vi äter mer frukt och grönsaker. Mindre äpplen och päron men mer frukt från Långtbortistan. Numera vet man väl för resten att frukt visserligen är nyttigt men fruktos lite skumt, råden att ”frukt kan man äta hur mycket som helst av” inte är relevant om det inte är någon specialdiet man följer.

Vi dricker mindre vanlig konsumtionsmjölk. Men har ökat ostkonsumtionen kraftigt. Det påpekas att konsumtionen av mjölkprodukter nog var nyttigare 1960. Med standardmjölk och relativt små mängder ost. Gräddkonsumtionen har vi för övrigt nästan fördubblat.

Fisk känns inte så förvånande heller. Mindre färsk fisk, mer beredd, ökad konsumtion av skal- och blötdjur.

Den stora förändringen, tillsammans med potatisen, hittar man i köttkonsumtionen. Och därmed i protein-intaget. Vi har i Sverige sedan 1960 ökat köttkonsumtionen med 70 procent. Vilket innebär att vi 2006 hela 86 kilo per år jämfört med 50 kilo 1960. Siffror för senare år visar en tillfällig nedgång för nötkött-konsumtionen vid den ekonomiska krisen för ett par år sedan, men så fort vi får mer pengar åker de stora biffarna in på bordet igen.

Miljö- och senare klimatdebatten som pågått ända sedan 1970-talet tycks inte ha bitit särskilt mycket på just köttkonsumtionen. Vi äter mer grönsaker och frukt. Jadå. Men inte mindre kött.

Och dagens upplyfta dieter går åt precis samma håll – nu lämnar jag statistiken och kommer med egna iakttagelser. Bantningsdieter blandas ihop med kostråd. Alltså finns det plötsligt en utbredd uppfattning om att riktigt sund mat är stora köttbitar kompletterade med en sallad.

Bortblåst är uppenbarligen kunskapen om sambandet mellan cancer och rött kött. Jo, den har varit ifrågsatt, och i stället ubytt mot  att det viktigaste egentligen var grönsakerna, inte att undvika köttet. Men en alldeles ny europeisk undersökning visar dessvärre att de tidigare rönen stämde.

Kolesteroldebatten har mattats av. Fettdebatten tagit vid i stället. Den är ibland fullständigt onyanserad. En enda studie som försiktigt pekar i annan riktning än den officiella övertolkas och tas som ny sanning. Efter att ha läst runt lite tycker jag Livsmedelsverkets tolkning i dagsläget låter rimlig:

Resultaten av de senaste sammanställningarna av vetenskapliga studier pekar på att sammansättningen av fettet är viktigare än mängden och att en del av det mättade fettet i maten bör ersättas med fleromättat. I rådgivning är det därför mycket viktigt att prata om helheten i kosten och inte bara om enskilda näringsämnen.

Värst tycker jag det är när skräckrapporter drabbar barnen. Sockerskräcken har inneburit att det finns förskolor (jag skulle kunna namnge!) där all typ av sockrade produkter är totalförbjudna. Födelsedagar firas med vatten och äppelbitar men  policyn är att komma ifrån även det. ”Eftersom barnen inte ska lära sig att firande  av något måste förknippas med mat och dryck. Man kan göra något roligt i stället!” Tvärs emot den kultur barnen lever och är uppväxt i, oberoende vilket land i världen de härstammar från. (I personalrummet äter naturligtvis de vuxna bullar och kakor när de firar varandras födelsedagar).

Statistik är som sagt svårt. Att tolka forskarrapporter kan också vara det. Men en sak kvarstår i alla fall efter att ha plöjt alla diagram och sammanställningar: Vi har blivit fetare sedan 1960. Helt enkelt därför att vi äter mer.

Annonser

8 svar to “Av att äta för mycket blir man fet”

  1. ab Says:

    Imponerande jobb du lagt ner.

    Från min egen privata utsiktspunkt ser det ut så här: Den enorma skillnaden är att folk rör sig mindre i vardagslag nu än 1950-1960. ”Alla” åkte skidor och skridskor och promenerade då, ingen hade dator, och trots att TV:n var relativt ny ansågs den inte så förfärligt viktig. Man såg nyheterna och något program till, kanske TV-teater eller Hylands Hörna, det var i stort sett allt. Ungar gick ut och lekte eller lekte hemma. De s k husmödrarna hade mer att göra rent fysiskt. Det fanns hus utan hiss, färre körde bil till jobbet.

    Jag uppfattar det som att man åt mer. Rejäla frukostar, riktig lunch (aldrig bara en yoghurt) , fika klockan tre med bullar, riktig middag med potatis, pasta eller ris, til sist kvällsfika. Rent kött var inte lika vanligt som nu, det var mer korv och köttbullar, eftersom kött ansågs dyrt. Fläskkotlett och kyckling var för många söndagsmat.

    Å andra sidan fanns inte jättemuffins. 😉

  2. Lotta K Says:

    Ökad brödkonsumtion= hamburgare?

    Sedan undrar jag hur mycket som förändrats pga av kunskaperna hos dem som lagar maten förändrats. Som jag minns 1960-talet lagades maten av hemmafruar som var tvungna att om inte snåla, så i alla fall tänka på hur de kunde spara. Söndagsmaten var extra: helt kött, vispgrädde. En sak jag tänkt på är vardagsefterrätterna, som kräm med mjölk. Inte särskilt söta, men tillräckligt för att ta död på ev sötsug efter maten.

    Läste förresten just om en svensk smågodisaffär som öppnats på Manhattan. Jag har helt missat smågodisexplosionen. Tycker det verkar så konstigt. Massor med färgämnen och jox, och socker. Hur kan det bli så populärt bland vuxna?

  3. frktjatlund Says:

    Så sant! Jag både äter mer och är fetare nu än jag var 1960.

  4. Karin/Blott Sverige Says:

    Jätteintressant. En sak som också förändrats är väl alkoholvanor? Dricker man mer riskerar man också att bli tjock, det är ju massor med energi i alkohol. Och jag tror att alkoholkonsumtionen (inkl vin o öl) går stadigt uppåt, eller?

    Annars tror verkar det ju som om den största skillnaden ligger i det där att vi, generellt, rör mindre på oss.

  5. rolf ohlson Says:

    Finfin analys. Du har säkert helt rätt. Själv tror jag på dr Stephan Rössner som säger: ”Ät mindre och spring mer”.
    Det är hela grejen!

  6. Ullah Says:

    Det gör jag med.

  7. Lotten Says:

    Väldigt intressant!
    Är detta alltså statistik över de råvaror vi inhandlar eller räknar man även egenodlat/uppfött? Är det inhandlat så undrar jag mer över det du nämner i en bisats – har svinnet ökat, dvs slänger man mer mat nu? Vi har övergått till sortering av våra egna sopor med komposterbart och får då också vikten på soporna som de hämtar från oss. Intressant bara för vår lilla familj!
    Kolesterol var det enda man pratade om när jag växte upp. Min styvpappa hade hög kolesterol och det var en massa att tänka på. Sen bara försvann de diskussionerna och råden. Högst märkligt tycker jag.

  8. Annaa Mattsson Says:

    Annika; fullt så gediget ätande är inte precis något jag känner igen från min barndom, men jag förstår grundtanken. Min far kom hem både till ”frukost” vid halv tio och åt havregrynsgröt sedan till ”middag” halv ett. När huvudmåltiden åts har lokala variationer.

    Lotta K; ja jag har funderat både över hamburgarna och lunchbaguetterna, de borde båda finnas med i statistiken. Kostvaneundersökningarna visar att kvinnor rätt stadigt säger sig äta 4 skivor bröd om dagen, män 5-6. En djärv gissning är att många då glömmer räkna t ex hamburgerbrödet.

    Söndagsstekens upphörande förändrade nog mångas matvanor. Stek på söndag, uppstekta eller kalla köttskivor på måndag, pyttipanna på tisdag. Sammantaget blev det nog ändå en del socker i de där krämerna och konserverade frukten och bären man åt.

    Tjatis; det är nog en iakttagelse som många av oss kan göra. Jag minns mitt 50-tals vardagsmåltider som ganska enkla.

    Karin; jadå, det finns med i bilden. Ökat alkoholintag. Redan små regelbundna kvantiteter innebär risk för viktökning.

    Rolf; ja de råden finns insmugna bland statistiken också. Ät varierat, rör dig.

    Lotten; svinnet är svårt att komma åt i exakta tal, det vet jag sedan tidigare. Varje gång det nämns siffror är de osannolikt höga, gäller både svinnet i livsmedelsindustrin, butik och hos konsument inklusive storkök. Eftersom materialet bygger på flera undersökningar måste svinnet vara inräknat.

    Lantbrukarnas konsumtion av egna produkter som mjölk, ägg, visst kött och potatis samt konsumenternas direktinköp av dessa produkter från lantbrukarna ingår i beräkningarna. Däremot ingår inte konsumtion av egenproducerad frukt, bär och köksväxter.

    Debatten om kolesterol pågår mellan olika forskare. Det torde finnas en enighet nu om att den starka fokuseringen på kolesterol var överdriven. Däremot finns det ingen tvekan om att fetma är en bidragande orsak till hjärt- och kärlsjukdomar så på något sätt landar man till slut ändå i rådet att ”äta mindre röra sig mer”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: