Och vips är dagen snart slut igen

Verkar som Pojken blir sjuk varje gång han kommer och hälsar på. Nu var det samma symptom som i julas. Hög feber och allmänt dålig. Psykosomatiskt?

Han blev i alla fall kvar en natt extra. Uppe för länge tillsammans med sin syster, verkade som han repade sig framåt natten. De för lågmälda samtal på nåt slags bruten engelska. Ibland lite spanska också. Jag tror inte det är för att jag inte ska förstå, min engelska är nog rappare än Pojkens. Det handlar mer om symbioset, pseudotvillingskapet. Tänker lite på den där bäbiskonversationen som valsar runt på nätet för tillfället. De här två började visserligen inte utveckla sitt pseudotvillingskap förrän Äldsta hade inträtt i vuxenvärlden någon gång runt 6-årsåldern och lämnat småsyskonen åt sitt gemensamma öde, men det blev desto intensivare åren framåt. Jag minns sorgen i Pojkens ord när han någon gång i hennes tidiga tonår konstaterade att hon slutat leka. Men han hade inte behövt vara så ledsen, hon skulle komma igen…

Men på ett sätt är de olika. ”Iväg åtta” var budet framåt natten. För båda. Med samma tub. Kvart i åtta var de båda fortfarande i stort sett orörliga i respektive säng. Två minuter i åtta stod Pojken med juiceglaset i handen och meddelade en förvånad syster att det var avmarsch om just två minuter det gällde.

Lite besviket hoppade han över staketet och släntrade nerför slänten medan systern fortfarande långsamt frigjorde sig från täcket. Tre kvart senare var hon iväg.

Nu är allt som vanligt igen. Jag ska slutföra dagens arbete sen tror jag att jag ska dra in till stan, släntra omkring och försöka ägna mig åt lite tankekraft. Som vanligt tror jag att det kommer att ske om ungefär två timmar. Som vanligt kommer jag förvånat att upptäcka att klockan börjar närma sig sex och jag har  några småsaker kvar att göra innan arbetsdagen är slut. Och vips är klockan över åtta och jag måste skutta till butiken för att åtminstone erövra en burk kattmat innan stängningsdags.

Men håll tummarna för att dagen inte ska bli som vanligt.

Annonser

2 svar to “Och vips är dagen snart slut igen”

  1. Ullah Says:

    Tyvärr har ju dagarna en tendens att bli upprepade och man själv att agera som man brukar. Men vi kan ju hoppas på det bästa.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; det ser hyggligt ut, bara jag nu inte får för mig att gå ut och köpa mjölk, för då skiter det sig, då kommer jag inte mer än tillbaka hem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: