Det finns faktiskt skitjobb!

Förra sommaren jobbade en dotter som telefonsäljare. Eller för att vara korrekt, hon sålde inte prylar utan försökte få folk att skänka pengar till en stor organisation. Det är ingen större skillnad mot att sälja prylar. Säljtekniken är i princip densamma.

Arbetsvillkoren också.

Ett visst mål var uppsatt för varje uppdrag. Du måste komma upp i ett visst antal positiva träffar för att få jobba vidare.

Du måste också ha jobbat 100 timmar innan du kommer upp i den utlovade minilönen. I själva verket något som liknade ett gammalt dåligt ackord.

Jag vet som journalist hur slitsamt det faktiskt kan vara med telefonjobb. Jaga, jaga, jaga, inget svar, deadline närmar sig, tionde samtalet får man äntligen napp. Eller får fixa ihop något. Efteråt surrar det i huvudet av alla signaler. Ändå är de samtal en ordinär journalist når upp till som mest under en dag bara en bråkdel av det som en ungdom på en telemarketingföretag tvingas genomföra för att öht få behålla jobbet. För att sälja en produkt som hon inte tror på. Eller som i dotters fall, att ringa och tjata på folk som gjort ett aktivt val att sluta betala pengar regelbundet till en viss organisation. Hennes uppdrag var att få x antal av dem att ändra sig, annars riskerade hon jobbet.

När de där 100 timmarna närmade sig som skulle göra att hon kom upp i minilönen för en del av de arbetade timmarna och för dem framöver, så fanns det plötsligt inget jobb. ”Du behövs inte för tillfället, vi hör av oss i nästa vecka eller så.”  Det stod i det finstilta. Att jobb inte vara garanterat och att inga varsel behövde läggas – trots att hon skrivit på för en tillsvidareanställning.

Efter de där ca 90 timmarna hörde arbetsgivaren aldrig mer av sig. Vilket innebar att allt slit vid de där telefonerna i en taskig källarlokal bara gav en utdelning på 65 kronor i timman. Hon är efter mer än 8 månader faktiskt ännu inte uppsagd.

Det finns möjligtvis, som några debattörer nu påstår, strålande möjligheter till karriärer inom telemarketingbranschen. Det är möjligt, men för de flesta icke.

Jag tycker det är skamligt hur Karin Wanngårds uttalande om att unga inte ska behöva tvingas till skitjobb inom just telefonsäljarbranschen har utnyttjats både av politiska motståndare, borgerlig media men också av gubbsjukan inom det egna partiet. Plötsligt pådyvlas hon att ha dömt ut gamla hederliga arbetarjobb. Förmodligen av personer som inte läst artikeln i DN.

Politikens villkor är hårda. Man får vara beredd på att minsta halk med tungan utnyttjas och misstolkas av de politiska motståndarna. Det tillhör spelets regler. Alla är lika goda kålsupare.

Även om jag kan tycka DN:s ledarstick är väl magstarkt. Där buntas allt Karin Wanngård uttryckt ihop med skitjobben. Plötsligt får icke en sosse vara emot varken RUT eller Förbifart, då blir hon misstänkliggjord. Vad hade DN väntat sig? Ett oppositionsborgarråd som skulle föra borgerlig politik?

Men jag har ändå större fördragsamhet med just politiker från andra partier som vill samla poäng – än med personer inom de egna partileden.

Man hjälper inte ungdomar som tvingas till arbete med taskiga villkor genom att säga att det inte finns några skitjobb, att de ska vara stolta över sina jobb. Man hjälper enbart arbetsgivarna.

Karin Wanngård har pådyvlats förakt. Jag tycker de som vill lägga ett skynke över att det faktiskt finns riktiga skitjobb där ute utövar ett betydligt större förakt för ungdomar och deras villkor!

Annonser

9 svar to “Det finns faktiskt skitjobb!”

  1. Fritt ur hjärtat Says:

    DU är klok som en bok! Min tanke var också så, det finns skitjobb, det finns jobb som försvunnit för att de var skitjobb, låt oss hoppas dagens skitjobb går samma öde till mötes.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Simone; ja jag är oerhört paff över allt medhummande i kritiken inom de egna leden. Alla som tolkat in saker hon över huvud taget inte sagt. Det verkar också som om kunskapen om de gräsliga villkoren för många av telemarketing-jobben är väldigt låg. Vilket också tyder på ett ungdomsförakt, man tar inte ungdomar på allvar utan tycker bara de är gnälliga och otacksamma. Det är det jag kallar gubbsjuka.

  3. frktjatlund Says:

    I vårt hus huserar Säljsekten i en kontorslokal. Killarna, för det är mest killar, jobbar nästan dygnet runt. Och det kommer hela tiden nya och försvinner gamla. De har skitjobbet att överfalla folk i köpcenter och försöka få dem att byta elleverantör eller teleoperatör. Med mera, med mera.

  4. Fritt ur hjärtat Says:

    SKura toa med tandborste på MC Donalds. Stämpla ut när det är lite kunder…jag tror man glömt det man nyss skrek var katastrof…

  5. Lisbeth Says:

    Ja du min sambos son var med om samma sak. tog han inte jobbet skulle han inte få någon ersättning från Af. Det slutade ungefär på samma vis.
    När han tog kontakt med Af förklarade dom att han tyvärr måste ha en karensperiod på tre månader efter att han sagt upp sig. Han hade inte sagt upp sig i vanlig bemärkelse. Han insåg efter tre veckor att det här räcker inte till hyra o mat hur många samtal han än ringde. Ska tilläggas att han sökte och fick jobb på ett byggvaruhus några månader efter. Inte lat utan bara realist.
    Mer behöver upp om dom här situationerna

  6. ullisar Says:

    Ah, nu förstår jag bättre diskussionen på fejjan idag!

    🙂

  7. Annaa Mattsson Says:

    Alla; ja jag begriper sannerligen inte att detta är något man inte får prata om. Jag är djupt besviken på de sk partikamraterna som tvingat fram en ursäkt från Karin W. För jag antar att det är det som ligger bakom.

    Jag hoppas i alla fall att diskussionen leder till fler granskande reportage om ungdomars villkor på arbetsmarknaden.

  8. cruella Says:

    Jag tycker ändå det är skillnad mellan skitjobb och jobb med skitaktiga villkor.

  9. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; den skillnaden finns naturligtvis – men därmed inte sagt att det inte finns riktigt dåliga jobb, vilka villkoren än är. Ibland är det faktiskt svårt att skilja på vad som är jobbet och vad som är villkoret. Det är ju inte heller så enkelt att ”alla jobb måste göras”. Det är inte ett nödvändigt jobb att prångla ut produkter som egentligen ingen behöver/vill ha. Det har inte varit något som helst kontroversiellt att säga det i t ex granskande program i TV.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: