På den lokala loppisen

Var en sväng på den lokala loppisen igår. Den är väldigt stor. En av Stockholms största stationära inomhusloppisar.

Måste vara en av de dyraste också. Jag förutsätter att hyran i källaren under centrum är billig. För det kan inte vara så ofta de säljer något. Igår utspelade sig följande dialog mellan säljare och kund:

-Den där symaskinen jag köpte till min syster…

-Ja, gick det bra med den?

-Jadå, den går. Men tyget står stilla, det rör sig inte.

-Ja men, man måste dra lite!

-Dra lite i början menar du?

-Nej hela tiden! Det där var en gammal maskin, du kan inte vänta dig att de ska fungera som moderna maskiner, man kan behöva dra hela tiden i tyget.

-Verkligen?

-Ja! Du kan göra kebab. Jag kan sy, där slår du mig inte.

-Men varför sa du inte att man måste dra?

-Du frågade inte!

Nej jag lade mig inte i. Den där tanten, en sån där typisk hennafärgad loppistrashtant, såg farlig ut. Men jag funderade på att av misstag stöta till i alla fall hyllan med ordinära kopparprylar för ett par hundra styck. Såna som jag sålde för några tior, i klump, på min loppis härom året. Fast helt skulle jag velat välta ner några Höganäs-krus från hyllan. Att döma av priset på dem så har jag en hel förmögenhet på uteplatsen.

Minst två kunder förlorade de nog där på kuppen. Kanske två till, för paret som kom samtidigt med mig gick småmumlande före mig uppför trappan och ut. Så jag undrar vad de lever av, hennatanten och hennes kumpan, för de torde ju typ varje dag ha sålt sin sista symaskin.

Gissar att hon slänger in lite skräp i skåpbilen och drar runt på tillfälliga loppisar. Det brukar alltid finnas ett gäng såna där loppisproffs på marknaderna på förra förortstorget. En av dem var skitskur på mig för att jag sålde allt från mitt bord och hon nästan ingen. Hon sa inte ”dumpade marknaden”. Då skulle jag sagt ”nä säljer till rätta värdet eller strax under, ger folk chans att fynda och går själv hem utan prylar”.

Var för resten inne på Myrorna i stan häromdagen. Kan någon berätta varför jag skulle köpa fula krukor till dubbla priset mot vad man kan få tag i nytt? Är det en särskild glädje att betala extra för att någon har slitit lite på grejerna innan?

Annonser

2 svar to “På den lokala loppisen”

  1. Bloggblad Says:

    När vi åkte på körresa förra lördagsmorgonen, passerade vi Himmelstalund i Nrkpg – vilken folksamling!!! Ändå sa mina kompisar som varit där och sålt, att det värsta draget är runt 6 på morgonen.

    Att jag är så lat att jag aldrig skulle offra en morgonslummer för loppis, drar Lettlandshjälpen nytta av, för jag åker bara ner till Återvinningen och dumpar låda efter låda med prylar som haft slutförvaring i garaget under nåt år.

    Nu har det varit ett gäng i Lettland och kollat hur det har gått, flera reportage i NT har visat vilken nytta pengarna gjort. Så jag känner mig präktig och nöjd i min altruism.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Bloggblad: fullständigt vansinnigt. För att komma åt folks gamla prylar. Med loppisen här måste det vara något skumt. Rader med prylar till överpris, som t ex Höganäs-krusen. Ingen som är på något sätt intresserad av att sälja. Jag gissar att det bara är ett lager och att grejen är att köra ut till olika utomhusloppisar och låtsas vara privatpersoner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: