Flytta smått är stort

Flytta är en konst. Vet alla som har testat. Och det har nästan alla. Ibland är en liten flytt svårare än en stor. Märkte jag återigen igår.

Skulle hjälpa goda vännen G med flytt från ena andrahandsstället till det andra. G som är så driftig och rationell. Så när jag ringde och sa att jag var vid Aspudden och alltså snart skulle äntra Hornstull meddelade hon att allt redan var klart. Hon hade fått bil&bärhjälp som nu var avvinkade. Men jag kunde kanske komma upp i lägenheten och vara sällskap medan hon städade ur och plockade ned några sista småsaker? Absolut.

Fem timmar senare stuvade vi en taxi full, skickade iväg G i den, medan vännen M och jag travade tvärs över Hornstull med saker som var för långa att åka taxi. Stora blomkrukan hade fått följa med på nåder.

Då hade vi ändå travat en fullpackad runda med uttänjda armar.

En radikalt felplanerad flytt som G lovat underhålla med i sällskapslivet framöver.

Men jag försvarar henne faktiskt. Flyttar man från en möblerad andrahandslägenhet som alltså inte töms är det svårt att få överblick. Dessutom kom man ju ditflyttande med ”bara några kassar”. Lätt att glömma alla de andra kassarna som burits dit efter hand. Minns allt min första flytt mellan studenrum. Hur jag stod omgiven med 34 olika kollin av olika slag, men ingen flytthjälp. Det ordnade sig den gången också, det brukar göra det.

De många kollina beror på bristen på emballage. Inför en riktig flytt skaffar man massor med lådor. G hade fixat dit två och trodde det skulle räcka. Det gjorde det inte. Det blev helt enkelt över ungefär lika mycket som det brukar bli vid en vanlig flytt. Den där slatten som flytthjälparna blir galna på. (I mitt senaste fall fick jag höra om den i ett halvår.) Bara det att då brukar man ha flyttbilen kvar.

Nå, nu ordnade sig alltihop. Den nya lägenheten som G bara ska mellanlanda i visar verkligen hur många fina lägenheter det finns där ute. Om man har rätt mängd pengar och förmodligen tur vid budandet. En välplanerad, rymlig och ljus tvåa, byggd som en tvåa och bara precis lagom moderniserad.  Balkongen orginal, har alltså funnits med sedan ritningsstadiet. En ren lisa för ögat. Men det är kanske ettorna som är mest utsatta för renoveringsivern som nödvändigtvis måste ändra just ettor till tvåor.

Själv är jag så glad över att snart bli ensam i min etta.

Annonser

8 svar to “Flytta smått är stort”

  1. Rutan Says:

    Jag ska inte berätta om min mardrömsflytt, för den är fortfarande ett trauma. Det handlade om 40 mil, ingen nyckel till lägenheten förrän dan därpå, allt avställt i en studentkorridor av flytthjälpen, utnyttjande av halvbekant till mina föräldrar. Fullständigt gräsligt.

    Och så har jag flyttat med 25 papperskassar och en trädgårdsstol som enda möbel.

    De andra elva gångerna har gått bättre.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Rutan; ja jisses vad man varit med om. Roligaste, säger en del, var den där mitt ex var med på ena stället och packade in i bil, den nye på det andra och packade ur. Det måste har varit den enklaste flytten eftersom jag inte har några andra minnen från den än just det.

  3. Ullah Says:

    Jag vet att jag skall flytta om några år, och försöker redan nu slänga. Det går sådär. Men jag minns också en flytt där jag transporterade tv och en massa kassar via buss.

  4. Rutan Says:

    En annan minnesvärd flytt är den som gick med fullastad brun manchesterfåtölj. En kompis och jag gick med den på trottoaren. Tur att det bara var 500 meter.

  5. Rutan Says:

    Det var hjul på fåtöljen.

  6. Ullah Says:

    Hihi, Rutan! Tur att det var nära.

  7. Lotta K Says:

    Bästa flytten: En kompis hade (av en slump) enbart kvinnlig bärhjälp. Jösses vad enkelt det blev att planera, manövrera och samarbeta.

  8. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; bra att börja i tid. Jag sorterade och packade i 1½ år. Ändå fick jag höra hur illa förberedd flytten var.

    Rutan; vännen G flyttade uppenbarligen en soffa ungefär den sträckan eller lite till härom dagen, men jag tror inte den var full av saker. Däremot hade den inga hjul. Hjul är bra, hade jag bara haft med mig en liten pirra igår så hade allt gått enklare, vi hade inte behövt blanda in taxi.

    Lotta; och mina värsta minnen är från flyttar där män haft nyckelroller men saknat kompetens.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: