Mesproppar tål inte kaffe

Känner mig sur, arg och vresig idag. Se upp!

Undrar om det har med kaffet att göra. Heldagsmöte igår. Startade med en stor mugg kaffe som inte ens var gott. Alldeles för starkt. Sen fortsatte det så där. För all del, det blev bara tre muggar under dagen, men i aktivt koffein, så blev det nog ungefär fem gånger så mycket som en normal dag. Eller kanske mer. Jag dricker normlat en enda normalstor mugg pulverkaffe om dagen, ofta inte ens det eftersom jag häller ut slatten när den blivit ljummen. På ett intensivt möte hinner inget bli ljummet.

Det blev ingen ordning på dagen sedan. Jag som längtat hem för att ta tag i mitt skrivprojekt lyckades inte ens få ihop ett par facebook-rader. Total obalans. För mycket mat mitt på dagen också. Lyckades till och med känna ett sötsug framåt kvällen och åt en chokladkaka. Jag har ju normalt inget sockersug, inget chokladsug, sockerkickar existerar inte, men blir däremot lätt nedstämd, irriterad och illamående av för mycket sött. Härlig kombination med koffeinchocken! Sju osammanhängande TV-program.

Fick som tur var inga besvärliga telefonsamtal under kvällen. Bara ett mail från en snäll person som ville samla in pengar till en organisationskollega som fyller jämnt, angav vilken summa jag borde skänka och vilken dag uppvaktningen skulle ske.  Tack, det räckte. Say no more. Usch nej, man ska inte vara sån. Jag ville inte bli uppvaktad när jag fyllde samma tidigare i år. Men jag råkar veta att ingen från organisationen tog reda på hur det förhöll sig med den saken. Eftersom ingen brydde sig. Jag gillar olika men jag gillar inte medveten skillnad.

Sen kan det ju bara bli bättre, eller hur.

Fick i alla fall ett mail från en gammal irländsk bekantskap. Eller vad det nu kallas. Det är något av det mest absurda som händer för tillfället. En person som man aldrig trodde man skulle ha någon kontakt med igen, efter 30 år. Han vill som sagt att jag ska försöka sälja hans bok i Sverige. Tror från sin exil i USA att man kan rida på en Stieg Larsson-våg. Det låtsas jag inte om i mina svar. I det senaste mailet drog han till med ”With fond memories”. Nu får han allt ta och ge sig. Visserligen har han tydligen haft en stroke och får epileptiska anfall framför datorskärmen. Men ändå. Våra sista memories var definitivt inte särskilt fond.

Enligt Dolores var han uppenbarligen lite dålig med researchen på den där boken. Hon tycker det är lite skämmigt med tanke på hur mycket den dragit in. Och att delar av hans släkt har upprörts över den. Research som hade varit mycket lätt att göra. Å andra sidan är boken en roman, man får lov att frisera om lite. Och var det någonting jag lärde mig om den mannen tidigt så var det att sanningen inte precis var hans bästa vän.

Nu blev jag lite upplivad av att skriva om det där. Ska se om jag kan plocka med mig några böcker från Derry så att Dolores slipper kosta på dyr frakt. Å andra sidan tror jag inte hon bryr sig så mycket om vad hon gör med hans pengar. Mer ”too much like a hard work”. Om fyra veckor är jag där igen! Det blir roligt!

Fast imorgon ska jag åka till Östersund! Ska för första gången bo på hotell just där. Har bara gjort dagsbesök och bytt tåg tidigare. Så nära det ligger numera, har för mig att jag åkte nattåg åt båda hållen förra gången.

Ska vara med på en kurs. Skriva om den alltså. Ska inte dricka en massa kaffe! Då kanske jag kastar den stora otympliga lånade digitalkamerna i golvet.

Däremot ska jag lära mig den bättre, innan jag åker.

 

Annonser

5 svar to “Mesproppar tål inte kaffe”

  1. cruella Says:

    Lyllos, jag åker inte dit förrän i slutet av månaden. Novemberlov i Jämtland, det är hardcore! Vilket hotell ska du bo på? Bara 5,5 timmar numera, det är otroligt! För det mesta tog det över åtta när jag började åka. Det har blivit några vändor.

  2. Annaa Mattsson Says:

    Cruella; Hotell Jämteborg. Sen ska jag till Frösön för själva jobbet.
    Jag åker upp i dagsljus imorgon, ska bli kul.
    Förra gången jag var i Östersund var det för att byta tåg till och från Vilhelmina. En vansinnig resa. Nattåg åt båda hållen, sedan inlandsbanan fram och tillbaka över dagen. Gjorde ett reportage på ett renslakteri som tyvärr inte visade sig ha några renar inne just när jag tagit mig hela vägen.

  3. Ullah Says:

    Haha, jag tror att jag var i Östersund en gång på sjuttiotalet och då regnade det. Frösön var fint.

  4. Lisbeth Says:

    Jämtland med sitt Östersund skapar alltid ett sug hos mig. Jag tillbringade mina första 18 år där. Inte underligt att jag är lite partisk över den staden. Livet såg ju annorlunda ut då. Vet inte om jag skulle trivas lika bra nu. Det som jag gillar är mentaliteten. En annan värme och vilja ha kontakt än här i sågverkspatronernas rike.
    Ha en trevlig dag om man kan säga så om arbete
    Ja det kan man Man kan ha kul på jobbet Så det så

  5. Annaa Mattsson Says:

    Ullah; jag var där på 80-talet och hade en fredagskväll att slå ihjäl. Det gick dåligt. Dvs jag blev sittande med en bok på stationen i ett par timmar.

    Lisbeth; åh det blir säkert trevligt, ska vara med en förhoppningsvis trevliga folkbildare i två dagar. Bara den lånade kameran gör som jag vill! Har inte tagit en reportagebild på de senaste 20 åren…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: