Många kulörta lyktor

Det lyser vackert av den  kulörta belysningen bakom min rygg. Ville ha uppe en framför mig också, men då måste jag offra skrivbordslampan. Kanske kan göra det. Jag läser ju nästan inget annat än på skärmen längre. Och skriver jag för hand kan jag ju växla.

Min gamle vän Gustaf brukar berätta om när hans familj kom tillbaka till Sverige efter att ha bott i Kanada några år när han var liten. Därifrån hade de med sig kulörta julgransbelysningar. Och hade därmed den coolaste granen i hela Uppsala! Kompisarna vallfärdade för att beundra.

Så var det inte alls i min släkt. Mosterfamiljen i Göteborg, känd för att alltid ligga i framkanten för det åbäkigaste och nyaste, hade också kulörta lyktor i granen. Förmodligen flera år tidigare än den där forskarfamiljen i Uppsala. Och det, fick man ipräntat i sig, var smaklöst och just åbäkigt. Likaså att de inte nöjde sig med en utan hade flera belysningar i granen samtidigt. Modern visste ju precis hur allt skulle vara.

Tror det var Lisbeth som skrev att det var petigare förr, mer exakt hur man skulle göra med julen. Det stämmer säkert.

Fast det är allt rätt mycket pet nu också. Om hur det ska vara. Om julklappar som inte ska köpas och skinka som inte ska ätas och allt vad det nu är.

Jag tycker det är fint med kulörta lampor.

Annonser

2 svar to “Många kulörta lyktor”

  1. Lisbeth Says:

    Jag tycker också att dom är fina. Dom får gärna vara lite storlek på. Inte pyttiga ledlampor

  2. Annaa Mattsson Says:

    Lisbeth; jag väntar på Rustas julrea, den brukar infalla i god tid före jul. Då ska jag förse mig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: