Lego ville sälja, då också!

Nyårskrönika har jag ju redan skrivit. Men jag kan ju alltid ta upp en ny tråd i ett av de käraste ämnena under året.

Funderar lite på den där bilden av Lego-reklam från 1981 som far omkring på Facebook. Tjejen i säckiga jeans, gympadojor och med vanligt Lego i famnen. Som en kontrast till det nya ”tjej-legot”.

Den allmänna attityden är att det är så här ”vi konsumenter” vill ha det medan den onda ”marknaden” och ”media” vill något annat. I alla fall ”vi medvetna konsumenter”. Sedan finns det andra som låter sig manipuleras.

Jag är varken marknadsekonom eller historiker – men så pass fattar jag att frågan om marknad och trender är mer sammansatt och komplicerad än så.

Lego är inget ont företag som vill verka för minskad jämlikhet mellan könen. Det skiter de nog i. De vill sälja. Till alla barn. Bakom annonsen från 1981 låg säkert marknadsanalyser. Som visade att färre tjejer än killar byggde med lego. En enkel analys av bilden kan säga ”titta här, tjejer har ju likadana kläder som killar, då kan de också bygga med lego!”. Precis! Säger medvetna konsumenter. ”Det var ju bra!” Men Lego var inte ädlare 1981. De ville sälja och de ville hitta nya kunder. Men samhällstrenden sa inte ”tjejanpassa”.

1981 skulle jag inte reagerat på bilden. Framförallt för att jag inte hade barn.  Men 12 år senare skulle jag ha gjort det. Jag skulle ha tänkt ”usch så där klär jag verkligen inte mina flickor, trist med den där sporttrenden som gör att alla ska gå omkring i såna där fula svettiga sneakers”. Kanske skulle jag  till och med reagerat ännu starkare, tyckt det var en stereotyp bild av ”tjejer med lego”. Mina flickor hade ju vid den tiden leggings och blommiga klänningar. Och hade ägnat sig rätt mycket åt i alla fall duplo.

Så jag är förstås medskyldig. Till att som så många andra ha hängt på trender så starkt att Lego anser att det idag finns en marknad för särskilt tjejlego. En satsning som skulle kunna slå fel om det blev för mycket prylar och för lite bygg. Har för mig att det gjorts sånt förr. Vill tjejer ha små gulliga djur går de inte omvägen över Lego.

Vart vill jag komma? Jo till att Legos tjejsatsning är en del av något större. En samhällstrend som många av oss som var med under andra trender brukar benämna backlash. Men som vi ändå är en del i.

Mamman till tjejen på bilden från 1981 såg förmodligen rätt annorlunda ut än jämnåriga mammor gör idag. Fortfarande fanns då tydliga spår av det alternativa 70-talet. En 35-åring idag har vuxit upp i en tid av betydligt större fixering vid kropp och utseende än 50-talisten. Naturligtvis speglar de idealen av sig på hennes döttrar. Men det vill hon inte gärna höra talas om. När hennes döttrar vill ha ”tjejsaker” skyller hon det på ”mediabilder” och hänsynslösa butiker och företag. I stället för att se sig själv som en del av det samhälle och de trender som präglar hennes barn.

Ja, jag fastnar i det där, igen och igen.

Annonser

9 svar to “Lego ville sälja, då också!”

  1. Lisbeth Says:

    Den saken är klar att min dotter som är född 1981 hade inte en tanke på tjejlego inte på tjejsaker heller. Hon älskade storebrors Heman gubbar och vägrade gå i något som helst blommigt. En förtvivlad mamma, jag, köpte klänningar och leggings som dottern klippte sönder eftersom jag handlade. Finns nog inga 100%-iga mallar men så klart det är som du säger. Det som tillverkas går att sälja om man skapar en efterfrågan. Hur skulle företag överleva annars det är ju ingen hjälpande verksamhet dom driver
    Got nytt år på dig

  2. Ullah Says:

    Jag gillade bilden, för den påminde om det lego jag lekte med som liten på 60- och 70-talen.

  3. Lotta K Says:

    Problemet är ju att mediabilderna tenderar att bli 1. enahanda och 2. svåra att ändra när de väl kommit in på ett spår. Så konsumenterna känner inte riktigt vilket inflytande de faktiskt har. Men det är klart att du har rätt, ”media” skiter väl i vilka trenderna är, de är intresserade av att sälja på samma sätt som alla andra branscher.

  4. frktjatlund Says:

    Dagens Lego handlar inte så mycket om fritt bygge. Inte ens för pojkar. Det finns ett facit till alla byggsatser och alldeles för många speciabitar för just den modellen.

    Lego är lite sent ute. Mina tjejer, 2-8 år, gillar Mini Lalaloospys-dockorna.

    http://www.lalaloopsy.com/?section=meet&start=mini

  5. Annaa Mattsson Says:

    Lisbeth; visst kan efterfrågan skapas utifrån skickligt marknadsförda produkter, men inte utan att stora företag som Lego gjort noggranna marknadsanalyser.

    Tjejer som din dotter finns förstås alltid, men jag tror det redan tio år senare hade blivit färre.

    Ullah; jo, jag tror det är mycket nostalgi i förtjusningen i den där bilden.

    Lotta; kan bara instämma.

    Tjatis; min första kontakt med Lego var i början av 60-talet när min yngre kusin fick överta ett helt lass av en annan släkting. Många olika typer av bitar, och så följde det med en instruktionsbok. Bitarna hon hade räckte precis till en ganska fin kyrka som jag byggde några gånger.

    Mina barn fick tidigt några satser blandbitar av Duplo som de och deras pappa byggde fantastiska skapelser med. När vi skulle gå vidare till Lego upptäckte jag precis det du beskriver. Att allting är färdiga byggsatser med specialbitar. Ofta alldeles för komplicerade för de små barn de köps till. Man kan köpa till reservbitar, men däremot inga separata instruktionsböcker. Pojken här har fått och köpt mycket Lego. Som han byggde upp en eller ett par gånger. Jag brukade plocka bortsprungna bitar och lägga i en särskild skål. Att han inte byggde upp igen bevisades av att det aldrig hämtades bitar ur den där skålen. Och inte byggde han så mycket fritt heller.

    Jag kan faktiskt konstatera att det hemma hos oss förekom mycket mer skapande fria lekar med Barbiedockor än med Lego!

  6. Lotten Says:

    Nu har jag ju en tjej som inte längre är intresserad av tjejsaker och inte varit så på många år. Hennes prinsessperiod kom tidigt. Det gjorde intresset för Lego också, men det var inte nödvändigtvis de små féerna eller det mest tjejiga legot som drog även om det också fanns på önskelistan. Lego tjänade ett annat syfte än det ”tjejiga”, när de ville leka tjejiga lekar så var det Barbie, Polly och lite My littlest Pet shop. Och utklädningskläder. Väl betänka att hon nu snart är tolv och de enda leksakerna som stod på önskelistan till julen i år var Lego (Harry Potter och Star Wars mest). Resten av listan var andra typer av saker.
    Lego är skickliga på marknadsföring. Deras lansering av spelet Lego Star Wars var ett genidrag. Tilltalade alla dessa föräldrar som såg på SW som ungdomar och drog med barnen som sen även önskar sig SW-lego för dyra pengar.
    Barnen här hemma har kopiösa mängder lego, där basen är min lillebrors 80-tals lego. Och vi föräldrar tycker att just lego är ”nyttigt” och ”bestående” jämfört med mycket annat…

  7. Annaa Mattsson Says:

    Lotten; mina barn hade ju kopiöst mycket Playmobil. Bland annat hade vi största riddarborgen stående på en bordsskiva på vardagsrumsgolvet i flera år. Byggandet stod vi vuxna för när den kom till huset, alldeles för svårt för den ålder de var i. Men så mycket fri lek den sedan inbjöd till! Vi har ett helt underbart foto där katten tagit sig in i borgen och sticker ut nosen genom stora porten. Han fattade var koncentrationspunkten i hemmet låg!

    LÖego var mycket knepigare. Byggdes efter noggranna ritningar till figurer som man sedan inte gärna tog isär, men som var för sköra att leka med. Mina barn fick lära sig Legovillkoren den hårda vägen. De var hemma hos min syster där hennes barnbarn hade en del Lego. De slog sig glatt ned för att plocka isär en uppbyggd grej för att bygga upp något annat och min syster blev ursinnig. Så fick man inte göra! Hela grejen med Lego, sa hon, var att bygga upp och sedan använda de färdiga sakerna som leksaker. Så gjorde minsann alltid barnen på hennes dagis. Jag vet fortfarande inte om hon menade allvar eller om det var för att skydda sitt barnbarn som pga motoriska hinder inte själv kunde bygga. Men jag insåg efter hand att det låg en hel del i det hon sa.

    I vår bekantskapskrets kände jag bara till ett enda barn, pojke född 1990, som byggde helt efter eget huvud, fantastiska saker från väldigt låg ålder.

  8. Lotten Says:

    Ja, det där med att Legos uppbyggda saker bara håller ett tag det kan jag skriva under på. Det finns nog ingen hel konstruktion, utom det gigantiska bygge de fick till jul (och jag hörde 11-åringen muttra över att 9-åringens kompis hade lekt för vilt med det…). Vi har också kompisar som håller legobyggen som heliga. Jag tycker grejen med Lego är kreativiteten, och då gör det inte så mycket om det rivs och byggs upp en egen Star Wars – Harry Potter – Pirates byggnation när bitar från originalen kommer bort. De kan i alla fall sitta i timmar och leka med den. Vi köpte en del Playmobil men det blev aldrig så stort. Däremot köpte vi ett borg i trä för många år sedan som ofta byggs upp och leks med/i.

  9. cruella Says:

    Vi – mest min bror som är tre år yngre än jag – hade mest fritt bygglego, en jäkla massa. Och motorer! Gick att bygga mycket kul och robust på den tiden. Däremot fanns det en kortlivad historia som hette Filiform, lite mer meccanoaktigt, som var både svårare och förmodligen ömtåligare. Å andra sidan var det rejäl skala på grejerna och inte så plottrigt som i dag. Tycker inte att t ex Starwarslego för större ungar skiljer sig särskilt mycket från de vanliga byggsatserna som man klistrade ihop. Och de var ju inte avsedda att leka med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: